Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt 2005 65
I en C-uppsats från Göteborgs universitet (Hansson & Karlsson, 2002) uppmärksammas
också ”kompisknull”, samtidigt som även begreppet ”strul” diskuteras. Strul består enligt
författarna av handlingar av sexuell och tillfällig karaktär och innefattar framför allt det
som också definieras som hångel. Strul förefaller dock kunna omfatta ett bredare spektrum
och ibland verkar förhållandevis avancerade sexuella handlingar enligt denna uppsats
kunna definieras inom ramen för strul.
I den tidigare refererade studien av tredjeårsgymnasister i Västerås var det 519 (74 procent)
som uppgav att de samlagsdebuterat. Av dessa var det 32 procent av de unga kvinnorna
och 49 procent av de unga männen som hade erfarenhet av KK (Häggström-Nordin et al.,
2005).
I avhandlingen Brunetter och Blondiner (Forsberg, 2005) presenteras inga siffror över
hur vanligt det är med KK, men de ungdomar som intervjuas diskuterar livligt runt KK och
det framgår att detta är en väl etablerad företeelse i deras omgivning (ibid:264). KK är ett
fenomen som inte uppmärksammats förrän helt nyligen i forskning om ungdom och sexualitet.
I mer allmänna diskussioner om ungdomssexualitet refereras också ofta till KK som
något nytt, som något som representerar en tydlig och mycket sen förändring i relation till
den kärleksideologi som hittills uppfattats som självklart normerande för unga människors
sexuella relationer. Eftersom företeelsen inte är undersökt tidigare är det svårt att veta i vilken
utsträckning den varit aktuell också för tidigare generationer. I avhandlingen Brunetter
och Blondiner (ibid) framgår emellertid att även om uttrycket KK förefaller vara relativt
nytt, har själva företeelsen sannolikt en längre historia. De intervjuade unga kvinnorna i
studien refererar här bland annat till att deras mödrar berättat att det förekom även i deras
ungdom.
Även resultat från Sex i Sverige (1998) tyder på att fenomenet, om än inte begreppet,
har en längre historia. Här redovisas att det 1996 var i genomsnitt nästan 10 procent av de
svarande (samtliga åldersgrupper sammanräknade) som uppgav att deras senaste samlagspartner
varit en tidigare partner, en vän eller annan, mer tillfällig kontakt. En del av
dessa partners skulle, med ungdomars språkbruk, sannolikt gå under beteckningen KK.
Äldre generationer skulle kanske i stället använda epitetet älskare eller älskarinna.
Berggren beskriver i sin avhandling (2001) att de unga kvinnornas KK ofta är killkompisar
eller före detta pojkvänner (ibid:246 ff.). I Kärlek och sex på Internet (2003) framgår
att det också förekommer att relationer som etablerats via internet också ibland utvecklas
till KK-relationer.
KK betecknar en sexuell relation som ligger utanför det etablerade kärleksförhållandet.
Därmed får det ofta också fungera som exempel på ett lösligt sätt att förhålla sig till sexualitet
och det förknippas också gärna med sexuellt risktagande. Det är värt att notera att en
KK-relation kan fortgå länge och vara minst lika stadig som ett etablerat kärleksförhållande.
Det bör alltså inte med självklarhet ses som liktydigt med att ta risker i sexuellt hänseende
(Jfr även Tikkanen 2003).