Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Studier om ungdom <strong>och</strong> <strong>sexualitet</strong><br />
2000–2005<br />
Sex <strong>och</strong> kärlek<br />
Ha sällskap<br />
ungdomar <strong>och</strong> <strong>sexualitet</strong> – en forskningsöversikt 2005 47<br />
Före de sexuella relationerna kommer, för de allra flesta ungdomar, ett relaterande till<br />
andra i form av förälskelse, fråga chans <strong>och</strong> bli ihop. Ett antal av studierna om ungdom <strong>och</strong><br />
<strong>sexualitet</strong> har också ställt frågor till deltagarna om sådana erfarenheter.<br />
I Edgardhs studie, SAM73/90, från 1990 svarade 98 procent av flickorna <strong>och</strong> 93 procent<br />
av pojkarna att de någon gång varit förälskade. 79 procent av flickorna <strong>och</strong> 76 procent<br />
av pojkarna hade någon gång haft sällskap. Däremot är det något fler flickor än pojkar som,<br />
då undersökningen genomfördes, svarat att de har pågående sällskap. Detta var också<br />
något vanligare på de praktiska gymnasielinjerna än på de teoretiska (Edgardh, Lewin, &<br />
Nilsson, 1999:48).<br />
Drygt tio år senare visar avhandlingen Brunetter <strong>och</strong> Blondiner (Forsberg, 2005) att i<br />
årskurs 9 svarar 25 procent av flickorna <strong>och</strong> 19 procent av pojkarna ja på frågan om huruvida<br />
de ”är tillsammans med någon”. I gymnasiets årskurs III är det 48 procent av flickorna<br />
<strong>och</strong> 25 procent av pojkarna som svarar på samma sätt. Flickorna har alltså sällskap i större<br />
utsträckning än pojkarna. 21 Denna könsskillnad återkommer i en artikel från 2005, där<br />
45 procent av flickorna <strong>och</strong> 28 procent av pojkarna i årskurs III, uppger att de har stadigt<br />
sällskap (Häggström-Nordin, Hanson, & Tydén, 2005).<br />
En förklaring till att flickorna, i betydligt större utsträckning än pojkarna, uppger att de<br />
”är tillsammans med någon”, kan vara att flickor generellt är tidigare fysiskt <strong>och</strong> psykiskt<br />
mogna, men det skulle knappast ge så stora skillnader som det här är frågan om. En annan<br />
tolkning är att flickorna, genom att tidigt etablera en parrelation, uppfyller en förväntad<br />
kvinnoroll, en roll förknippad med ett kvinnligt ansvar för kärlek <strong>och</strong> parrelationer. Detta<br />
är något som diskuteras bland annat i Inger Berggrens avhandling i pedagogik, Identitet,<br />
kön <strong>och</strong> klass (2001), där hon skriver om hur unga flickor, genom att gå in i ”ett ordentligt<br />
kärleksförhållande till en pojke eller en ung man”, försöker skydda sig mot ”attacker” från<br />
andra pojkar eller unga män.<br />
21 Siffrorna kan verka förvirrande. Vilka är då flickorna ihop med, om det är så få pojkar som uppger<br />
att de har sällskap? Svaret ligger sannolikt i att flickorna i hög grad har sällskap med pojkar<br />
som är något äldre. En jämförelse mellan siffrorna för flickor i årskurs 9 <strong>och</strong> pojkar i årskurs III,<br />
visar också att dessa siffror ligger mycket nära varandra.