Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
36 ungdomar <strong>och</strong> <strong>sexualitet</strong> – en forskningsöversikt 2005<br />
senmoderna samhället”. <strong>och</strong> författarna fortsätter med att konstatera att just <strong>sexualitet</strong>en är<br />
ett av de områden som dramatiskt tycks påverkas av internet.<br />
I den allmänna debatten figurerar internet ofta i diskussioner som handlar om pornografi<br />
<strong>och</strong> andra sätt att kommersiellt utnyttja dess möjligheter. Men internet är också en<br />
arena för kontaktmöjligheter utan kommersiella förtecken. På internet finns en mängd<br />
olika typer av frågelådor dit man kan vända sig med sexuellt relaterade frågor. Det finns<br />
kontaktförmedlingar <strong>och</strong> chatsidor som vänder sig till såväl breda som mer avgränsade<br />
grupper. Forskningen om internet <strong>och</strong> dess inverkan på <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> sexuella relationer är<br />
än så länge mycket begränsad, men det finns forskare som talar om internet som en faktor i<br />
en ny ”sexuell revolution” (Månsson et al, 2003:3).<br />
Kön <strong>och</strong> <strong>sexualitet</strong><br />
Konstruktion av kön<br />
Synen på könen, på kvinnor <strong>och</strong> män, har varierat under olika tidsepoker. Historikern<br />
Thomas Laqueur har i sin bok Om könens uppkomst (1994), intresserat sig för området <strong>och</strong><br />
skriver bland annat om hur könen under tidigare sekler uppfattades som i princip likadana.<br />
”Någon gång på 1700-talet uppfanns könet som vi känner det” skriver Laqueur (ibid:173)<br />
<strong>och</strong> fortsätter med att beskriva hur vetenskapen successivt byggde ut kategorierna ”manligt”<br />
<strong>och</strong> ”kvinnligt” till ”motsatta <strong>och</strong> ojämförbara biologiska kön” (ibid:178).<br />
Att definieras som kvinna eller som man innebär att definieras enligt de mallar som<br />
uppfattas vara utmärkande för respektive kön. Varje sådan definition eller kategorisering<br />
innebär därmed samtidigt en disciplinering <strong>och</strong> begränsning av möjligheter. Att definieras<br />
utifrån föreställningar om vad som, utifrån könstillhörighet, bör karakterisera en person,<br />
innebär samtidigt att uteslutas från vissa möjligheter <strong>och</strong> vissa aktiviteter. Både för kvinnor<br />
<strong>och</strong> för män.<br />
I en formulering från 1949 säger den franska filosofen Simone de Beauvoir ”Man föds<br />
inte till kvinna, man blir det” (1949/2002:325). Denna sentens, som senare blivit klassisk,<br />
uttrycker ett grundläggande antagande om att kön är något som kontinuerligt konstrueras i<br />
det mänskliga samspelet. Denna syn, den konstruktivistiska, dominerar i dag i framför allt<br />
den samhällsvetenskapliga forskningen.<br />
Hur närvarande är då konstruktivistiska diskussioner <strong>och</strong> utgångspunkter i våra<br />
vardagsliv? Vid en ytlig betraktelse är de inte särskilt närvarande i samtal om kön. Ofta<br />
möter vi, i samtal med andra <strong>och</strong> i filmer, tidningar <strong>och</strong> TV-reportage, en bild av kvinnor<br />
<strong>och</strong> män som vilar tungt i ett essentialistiskt 15 perspektiv. Dagligen möter vi ”stereotypa<br />
15 Essens – av lat. Essen’tia = väsen; väsentliga beståndsdelar. Essentialism är ett synsätt som<br />
innebär att någon eller någonting har givna, inneboende egenskaper (exempelvis av manlighet<br />
respektive kvinnlighet).