Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

elativt stabila även i de studier som publicerats under perioden 2000–2005. Det är fortsatt
ungefär en tredjedel av ungdomarna i årskurs 9 och ungefär två tredjedelar i årskurs III
som uppger att de samlagsdebuterat. Det är inte någon större skillnad mellan flickor och
pojkar, men i den mån det finns en skillnad innebär denna att flickorna i regel debuterar vid
något lägre ålder än pojkarna. Detta är också något som sedan början av 1980-talet generellt
rapporterats i skandinaviska undersökningar om ungdom och sexualitet (Edgardh,
2002b). Om dessa övergripande siffror bryts ned på olika grupper, vilket görs i ett antal
studier, nyanseras bilden och vi får ytterligare information. Se vidare nedan, under rubriken
Bakgrundsfaktorer och ålder för samlagsdebut.
I en artikel från 2002 framgår att ungefär tre fjärdedelar av ungdomarna hade sitt andra
samlag med samma partner som de debuterat tillsammans med (Häggström-Nordin,
Hanson, & Tydén, 2002:291). Åttio procent av de unga kvinnorna och 87 procent av de
unga männen ansåg enligt denna studie att de känt sig mogna för att samlagsdebutera, när
de gjorde det.
Bakgrundsfaktorer och ålder för samlagsdebut
ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt 2005 51
I rapporterna från undersökningen SAM73/90 (Edgardh, 1992) framgår en tydlig skillnad
i samlagsdebutålder för ungdomar på praktiska respektive teoretiska gymnasieprogram.
Det visar sig här att flickor på praktiska gymnasieprogram är de som i genomsnitt debuterar
först. De följs av pojkar på praktiska program och därefter av flickor på teoretiska
program. Pojkar på teoretiska gymnasieprogram är de som i genomsnitt är äldst då de samlagsdebuterar.
Resultatet ligger i linje med andra undersökningar från 1900-talet
(Exempelvis Jarlbro, 1989; Zetterberg, 1969) och visar att klassbakgrund har betydelse för
hur ungdomar förhåller sig till sexualitet och för vilka erfarenheter de gör (jfr även
Ambjörnsson, 2004). Bland de studier som publicerats under perioden 2000–2005,
redovisar Häggström-Nordin samlagsdebutålder uppdelat på praktisk och teoretisk
gymnasieinriktning (2005:39). Hennes resultat ligger väl i linje med de tidigare och visar
att 65 procent av flickorna på praktiskt gymnasieprogram och 35 procent av flickorna på
teoretiskt hade samlagsdebuterat då undersökningen genomfördes. Motsvarande siffror
för pojkar var 51 procent (praktisk inriktning) respektive 40 procent (teoretisk inriktning).
I avhandlingen Brunetter och Blondiner (Forsberg, 2005), där en uppdelning mellan
ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund görs, framgår att det finns betydande
skillnader när det gäller ålder för samlagsdebut. 25 Se tabell 3.
25 Observera att definitionen ”utländsk bakgrund” innebär att flickan eller pojken själv eller minst
en förälder är född i ett annat land än Sverige. Det kan därmed innebära allt ifrån att man själv
relativt nyligen kommit till Sverige, efter att ha tillbringat barndom och större delen av sin tonårstid
i ett annat land, till att man har en förälder som kom till Sverige som spädbarn ifrån ett annat
nordiskt land.