Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt 2005 39
Vidare för Foucault en diskussion om den borgerliga klassen som det främsta föremålet
för den ”förtryckta sexualiteten” och om hur omsorgen om sexualiteten blir en del av flera
olika strategier ”för att maximera livet”. Strategier som handlade ”om kroppen, vigören,
livslängden, avkomman i de ”härskande” klasserna” (ibid:128). Foucault ställer frågan om
varför det inte är ”arbetaren” som blir det tydligaste föremålet för de förädlande restriktioner
som utvecklas för och kring sexualiteten. Det skulle ju utifrån ett nyttoperspektiv, där all
kraft bör inriktas på produktionen, vara logiskt. I stället är det i uppkomsten och i definitionen
av en borgarklass, som sexuell ”renhet” blir viktig. Foucault tolkar detta som ett behov hos
den framväxande borgerligheten att definiera och särskilja sig själv som något speciellt.
”Man måste mera se det som en klass stadfästelse av sig själv än som förslavandet av en
annan: ett försvar, ett skydd, ett befästande, ett förhärligande” (ibid:128).
Det mångkulturella Sverige
Sverige är, i början av 2000-talet, ett land där en förhållandevis stor del av befolkningen
har utländsk bakgrund. Offentlig statistik säger att 1999 var 11 procent av Sveriges befolkning
födda i ett annat land och att 2015 kommer 27 procent av Sveriges befolkning, mellan
18 och 64 år att ha utländsk bakgrund (Alla lika olika, 2000; Från befolkningsbrist till åldrande
befolkning, 1999). En stor andel av dessa människor har nordisk bakgrund och
Sverige har fortsatt en stor invandring från de övriga nordiska länderna. I jämförelse med
tidigare perioder har immigrationen till Sverige dock förändrats under senare delen av
1900-talet (Gustafsson, 2002; Sernhede, 2002). På kort tid har människor från fler olika
delar av världen, och i större omfattning än tidigare, immigrerat.
Begreppen mångkulturell och mångkulturalism(-er) är föremål för debatt och för olika
försök till definition. En av dem som utvecklat och fördjupat diskussionen om det mångkulturella
samhället och mångkulturalism är den västindisk-brittiske kulturteoretikern
Stuart Hall. Hall menar att termen mångkulturell snarast är deskriptiv och syftar till att
beskriva den sociala karaktären hos ett samhälle där människor med ursprung i olika kulturella
sammanhang lever tillsammans. Begreppet mångkulturalism, däremot, handlar om
de strategier, politiska och administrativa, som samhället använder sig av för att möta situationer
som uppstår till följd av det mångkulturella samhällets komplexitet. Hall betonar
att båda begreppen, förutom att de är ömsesidigt sammanflätade med varandra och svåra
att definiera separat, också finns i många olika versioner. Det finns många samhällen som
är mångkulturella, men epitetet mångkulturell står för olika saker i olika samhällen. Likaså
finns det inte en hållning som kan göra anspråk på epitetet mångkulturalism, utan begreppet
kan stå för en rad olika förhållningssätt (Hall, 2000; Mörck, 2002).
I Sverige har begreppet ”mångkulturell” diskuterats av bland andra sociologen Håkan
Thörn. Thörn menar att ordet i sig kan ge intryck av en situation där en mängd olika, från
varandra avgränsade, kulturer existerar jämsides varandra, ”medan aktuell kulturforskning
i stället visar på hur kulturer ständigt interagerar och förändras” (2002:99ff).
Här används ordet mångkulturell deskriptivt. Ett mångkulturellt samhälle är alltså ett
samhälle där människor med olika kulturella, nationella och etniska bakgrunder lever till-