13.10.2013 Views

Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Andra aspekter på STI<br />

ungdomar <strong>och</strong> <strong>sexualitet</strong> – en forskningsöversikt 2005 123<br />

Att ha haft en sexuellt överförbar sjukdom behöver inte innebära att man generellt sett<br />

lever ett sexuellt liv där man utsätter sig för extra stora risker. Däremot löper man naturligtvis<br />

större risk att få en STI om man har täta partnerbyten, inte använder kondom <strong>och</strong> så<br />

vidare. I tabell 45 under rubriken Risktagande i olika grupper kan vi i Lars Holmbergs<br />

forskning se att unga män som varit involverade i (orsakat) en oönskad graviditet i betydligt<br />

högre grad än andra också hade haft en STI. 22,5 procent av dessa hade någon gång<br />

haft en STI, vilket ska jämföras med 1,3 procent av dem som aldrig varit involverade i en<br />

oönskad graviditet. 80<br />

Av tabell 57 framgår vidare att det är vanligare att ha haft en STI om man samlagsdebuterat<br />

före femton års ålder, än om man gjort det senare.<br />

Tabell 57. Samlagsdebut före <strong>och</strong> från 15 års ålder relaterat till andra erfarenheter. Uppdelat på kön.<br />

Flickor, debut Flickor, debut Pojkar, debut Pojkar, debut<br />

< 15 års ålder > 15 års ålder < 15 års ålder > 15 års ålder<br />

Haft STI 15,2 5,4 7,4 2,5<br />

Källor: Edgardh, 2000:100; 2002a:988.<br />

Detta resultat hänger ihop med diskussionen om varför andelen ungdomar med erfarenhet<br />

av STI förefaller vara lägre i gymnasiets årskurs III än i årskurs I (Se resultat från<br />

Häggström-Nordins forskning, under rubrik Egenrapporterad erfarenhet av STI). Som<br />

grupp utsätter sig de tidiga debutanterna för större risker än de som debuterar senare.<br />

Därmed är det också logiskt att andelen som har erfarenhet av STI bland dem som debuterat<br />

i årskurs I är något större än andelen av dem som debuterat i årskurs III. I årskurs III har<br />

ju även de som är mer försiktiga i sitt risktagande hunnit samlagsdebutera.<br />

Christianson med flera visar vidare i sin kvalitativa studie (2003) att det finns en skillnad<br />

mellan könen när det gäller upplevelser av att ha fått en STI (i detta fall klamydia). Medan<br />

de unga kvinnor hon intervjuat kände skam <strong>och</strong> skuld över att ha smittats av klamydia, förmedlade<br />

de unga männen en mer bekymmersfritt förhållningssätt, där de verkade tillfreds<br />

med att ha fått reda på vilken smittkällan (alltså den unga kvinnan) var. Även om det<br />

utifrån studiens konstruktion inte är självklart att denna skillnad går att generalisera till<br />

samtliga unga män, är det ett intressant resultat som också bör relateras till de olika villkor<br />

för <strong>sexualitet</strong> som kvinnor <strong>och</strong> män lever under. Christianson konstaterar också att ”så<br />

länge som CT-screening fokuserar på kvinnor, innebär det en risk att flickor definieras som<br />

”smittkällor”, medan pojkar inte ser sig själva som smittbärare (…) Det krävs två för att bli<br />

80 Observera att dessa siffror är beräknade enbart på dem, i Holmbergs material, som samlagsdebuterat.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!