Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Andra aspekter på STI<br />
ungdomar <strong>och</strong> <strong>sexualitet</strong> – en forskningsöversikt 2005 123<br />
Att ha haft en sexuellt överförbar sjukdom behöver inte innebära att man generellt sett<br />
lever ett sexuellt liv där man utsätter sig för extra stora risker. Däremot löper man naturligtvis<br />
större risk att få en STI om man har täta partnerbyten, inte använder kondom <strong>och</strong> så<br />
vidare. I tabell 45 under rubriken Risktagande i olika grupper kan vi i Lars Holmbergs<br />
forskning se att unga män som varit involverade i (orsakat) en oönskad graviditet i betydligt<br />
högre grad än andra också hade haft en STI. 22,5 procent av dessa hade någon gång<br />
haft en STI, vilket ska jämföras med 1,3 procent av dem som aldrig varit involverade i en<br />
oönskad graviditet. 80<br />
Av tabell 57 framgår vidare att det är vanligare att ha haft en STI om man samlagsdebuterat<br />
före femton års ålder, än om man gjort det senare.<br />
Tabell 57. Samlagsdebut före <strong>och</strong> från 15 års ålder relaterat till andra erfarenheter. Uppdelat på kön.<br />
Flickor, debut Flickor, debut Pojkar, debut Pojkar, debut<br />
< 15 års ålder > 15 års ålder < 15 års ålder > 15 års ålder<br />
Haft STI 15,2 5,4 7,4 2,5<br />
Källor: Edgardh, 2000:100; 2002a:988.<br />
Detta resultat hänger ihop med diskussionen om varför andelen ungdomar med erfarenhet<br />
av STI förefaller vara lägre i gymnasiets årskurs III än i årskurs I (Se resultat från<br />
Häggström-Nordins forskning, under rubrik Egenrapporterad erfarenhet av STI). Som<br />
grupp utsätter sig de tidiga debutanterna för större risker än de som debuterar senare.<br />
Därmed är det också logiskt att andelen som har erfarenhet av STI bland dem som debuterat<br />
i årskurs I är något större än andelen av dem som debuterat i årskurs III. I årskurs III har<br />
ju även de som är mer försiktiga i sitt risktagande hunnit samlagsdebutera.<br />
Christianson med flera visar vidare i sin kvalitativa studie (2003) att det finns en skillnad<br />
mellan könen när det gäller upplevelser av att ha fått en STI (i detta fall klamydia). Medan<br />
de unga kvinnor hon intervjuat kände skam <strong>och</strong> skuld över att ha smittats av klamydia, förmedlade<br />
de unga männen en mer bekymmersfritt förhållningssätt, där de verkade tillfreds<br />
med att ha fått reda på vilken smittkällan (alltså den unga kvinnan) var. Även om det<br />
utifrån studiens konstruktion inte är självklart att denna skillnad går att generalisera till<br />
samtliga unga män, är det ett intressant resultat som också bör relateras till de olika villkor<br />
för <strong>sexualitet</strong> som kvinnor <strong>och</strong> män lever under. Christianson konstaterar också att ”så<br />
länge som CT-screening fokuserar på kvinnor, innebär det en risk att flickor definieras som<br />
”smittkällor”, medan pojkar inte ser sig själva som smittbärare (…) Det krävs två för att bli<br />
80 Observera att dessa siffror är beräknade enbart på dem, i Holmbergs material, som samlagsdebuterat.