Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
130 ungdomar <strong>och</strong> <strong>sexualitet</strong> – en forskningsöversikt 2005<br />
Av tabellen framgår att det är relativt vanligt bland de undersökta eleverna i årskurs 6<br />
att någon gång ha blivit kallad hora, bög eller liknande. 46 procent av samtliga svarande<br />
uppger att detta hänt dem åtminstone vid något tillfälle. Här finns också en viss övervikt<br />
för pojkar. 58 procent av dessa <strong>och</strong> 33 procent av flickorna uppger att de någon gång fått ta<br />
emot tillmälen av detta slag. I svaren på fråga 4 ser vi också att det är betydligt vanligare att<br />
pojkar svarar att de använt sig av dessa ord gentemot någon annan, än att flickor gjort det.<br />
Av flickorna svarar 75 procent att de aldrig kallat någon för hora, bög eller dylikt, medan<br />
cirka hälften av pojkarna uppger att de gjort det under sista terminen i årskurs 6. 84<br />
Medan verbala trakasserier av typen tillmälen förefaller relativt vanliga, är det ovanligare<br />
med mer direkta angrepp, såväl verbala som fysiska. Trots detta är det uppenbart att<br />
de förekommer <strong>och</strong> cirka 20 procent av flickorna <strong>och</strong> cirka 9 procent av pojkarna har varit<br />
med om att antingen bli kommenterade på ett sätt som gjort dem generade eller ledsna eller<br />
bli ”tagna på” på ett ovälkommet sätt (fråga 2, 3, 5 <strong>och</strong> 6 i tabell 60).<br />
De resultat från rapporten Ta ingen skit som vi presenterar i tabell 60, är genomsnittssiffror<br />
för samtliga elever som deltagit i studien. I rapporten görs också en jämförelse mellan<br />
de elever som deltagit i det förebyggande projektet <strong>och</strong> dem som inte gjort det. Denna jämförelse<br />
visar att ”de som deltagit i projektet hade blivit utsatta för mobbning eller sexuella<br />
trakasserier i skolan i något mindre utsträckning än de som inte deltagit.” 85 (ibid:26).<br />
De mer omfattande undersökningar som vi redovisar här har genomförts i grundskolans<br />
årskurs 4–6 <strong>och</strong> i gymnasieskolan. I den kvalitetsgranskning som Skolverket gjorde år 1999<br />
(Nationella kvalitetsgranskningar 1999, 2000) konstaterar man att könsord förekommer i<br />
skolmiljön framför allt i årskurs 7 <strong>och</strong> 8. I årskurs 9 ”tonar de bort” något <strong>och</strong> i gymnasiet är<br />
de, enligt denna rapport, inte särskilt förekommande (ibid:88). Om det stämmer att sexuella<br />
tillmälen är vanligare i högstadiet än i gymnasiet, innebär det att de, med Witkowskas<br />
resultat från gymnasieskolan i åtanke, måste vara mycket vanliga i högstadiemiljöerna.<br />
Sexuella övergrepp<br />
Ett antal svenska studier har försökt kartlägga förekomsten av sexuella övergrepp under<br />
uppväxten. Svedin <strong>och</strong> Priebe refererar sex olika publikationer mellan 1983 <strong>och</strong> 2001, <strong>och</strong><br />
konstaterar att de flesta av dessa kommer till slutsatsen att cirka 7–10 procent av svenska<br />
84 Av undersökningen framgår också att det generellt är vanligare att pojkar utsätter andra för<br />
mobbing eller trakasserier. 75 procent av de elever som uppgett att de blivit mobbade eller<br />
trakasserade, svarar att det är pojkar, antingen jämnåriga (64 procent) eller ”andra” (11 procent)<br />
som utsatt dem. Vid en könsuppdelning av de svarande visar det sig vidare att medan flickor<br />
utsätts av såväl pojkar (68 procent) som av flickor (25 procent), är det bara 6 procent av de pojkar<br />
som varit utsatta som uppger att de blivit det av flickor.<br />
85 Herlitz betonar att ”ett längre tidsperspektiv krävs för att resultatet av projektarbetet ska kunna<br />
avgöras med någon större bestämdhet, men undersökningen antyder ändå att interventionsarbetet<br />
kan ha givit en viss omedelbar effekt i form av minskad risk att bli drabbad.” (Herlitz, 2003:26).