Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt 2005 31 Innebörden i kärleksideologin är att sexualiteten är förbunden med kärlek; kärlek och förälskelse legitimerar sexuell samvaro och samlag är uttryck för känslomässig gemenskap. gisela helmius, 1998b:137. Kärleksideologin är väletablerad och i dagens samhälle kan kärlek hellre sägas tjäna som ett samtidens kontrollinstrument för sexuella aktiviteter. gisela helmius, 1998b:138. En sammanställning av svensk forskning om sexualitet gjordes i slutet av 1980-talet av sociologen och kommunikationsforskaren Gunilla Jarlbro (1989). Jarlbro fann, inom detta område och dittills under 1900-talet, 120 studier av olika karaktär. Hälften (61) av dessa studerade ungdomar, antingen specifikt eller som del av ett större urval. Jarlbros genomgång av dessa visar att kärleksideologin fram till slutet av 1980-talet har en stark position bland svenska ungdomar. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att ungdomar överlag ogillar tillfälliga förbindelser och tycker att man ska vara kär i den som man har samlag med. gunilla jarlbro, 1989:27. Även Edgardh kommer, i SAM 73/90, till ett liknande resultat. Hon menar att sex före äktenskapet uppfattas som en självklarhet av en mycket stor majoritet av de ungdomar som deltog i denna studie. Däremot anser de allra flesta även i denna undersökning att: ...kärlek och sex hör samman. Det är kärleken som ”legitimerar” sex och samlag. Inställningen kan kallas för ”kärleksmoral”. (…) Flickorna ansluter sig något starkare till denna kärleksmoral än pojkarna, men skillnaderna mellan könen är mycket små, liksom skillnaderna mellan studieförberedande och yrkesförberedande linjer. karin edgardh, 1992:33. Samma slutsats drar socialantropologen Ann Frisell som givit sin rapport om gymnasieflickors tankar kring kärlek och sexualitet namnet Kärlek utan sex går an men inte sex utan kärlek (1996). Helmius är möjligen den svenska forskare som mest ägnat sig åt att fördjupa diskussionen om kärleksideologins betydelse för ungdomars sexuella möjligheter. Hennes avhandling från 1990, Mogen för sex?, bygger dels på ett enkätmaterial omfattande drygt 1 200 ungdomar i åldrarna 13–16 år, dels på enskilda intervjuer med 81 ungdomar. Här beskriver hon bland annat hur kärleksideologin i dag fungerar som ett kontrollinstrument för sexualitet. Delaktiga i dessa samhällets värderingar samlagsdebuterar inte sällan unga människor för kärleks skull. Föga förvånande varar stundom kärleken i stort sett inte längre än till och med samlagsdebuten. Kärleken har då gjort sin ”plikt”. Kärleken har givit legitimitet åt det steg i den sexuella erfarenhetsackumulationen som samlagsdebuten för individen är. gisela helmius, 1990:180.
32 ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt 2005 Flera forskare tar emellertid upp det faktum att den praktiska tillämpningen av de moraliska principerna i vuxna ögon kan förefalla relativt inkonsekvent, och att ungdomar ofta har ett kort tidsperspektiv och förhållandevis korta parrelationer. Kärleksideologin har alltså länge varit en dominerande norm kring sexuella relationer i Sverige; att de bör äga rum inom ramen för kärleksrelationer, men att de inte behöver kopplas till äktenskap. Samtidigt förhåller ungdomar sig till kärleksideologin på ett kreativt sätt. Genom att definiera ett förhållande som en kärleksrelation kan de skaffa sig utrymme att agera relativt fritt sexuellt inom ramarna för detta förhållande. På så sätt kan de ha sex utan att göra avkall på sin normativa föreställning. De flesta svenska studierna om ungdomar och sexualitet bekräftar bilden av kärleksideologins starka ställning. Några av dessa studier är daterade så sent som i slutet av 1990talet och 2001 skriver professorn i socialpsykologi Thomas Johansson att denna ideologi förefaller ha ”en närmast hegemonisk funktion” för ungdomar (2001:165). Samtidigt gör sig också nya inslag i forskningen gällande under 1900-talets sista decennier och in i det nya millenniet. En antydan om en pågående förändring i ungdomars förhållande till kärleksideologin blir synlig i en, sedan slutet av 1980-talet, återkommande enkätundersökning av socialmedicinaren Claes Herlitz (2004). Undersökningen har varje gång riktats till ett stort antal slumpmässigt utvalda personer. 11 Genom sin regelbundenhet, ger denna studie större möjligheter till jämförelser över tid än de flesta andra undersökningar. 12 Herlitz resultat pekar på en förändring i inställning till sexualitet utanför fasta relationer, alltså en förändring av inställningen till kärleksideologin. 13 Även i Edgardhs forskning finns resultat som pekar i samma riktning. I sin avhandling från 2001 gör hon en jämförelse mellan SAM73/90 från 1990 och en mindre studie hon genomförde 1999, ”SEXSAM-99”. 11 Herlitz studie är i fullständig form genomförd vid de fem tillfällen som framgår av tabell 1. 1989–1997 samt 2003 riktades den till 4 000 personer vid varje tillfälle. År 2000 till 6 000 personer. Studien omfattar personer mellan 16 och 44 år. Här redovisas endast de tre yngsta åldersgrupperna i hans rapport. Den som är intresserad av uppgifter också för andra åldersgrupper hänvisas till Herlitz, 2004. Resultat från 1989–2003 års studier är också publicerade i en artikel i Archives of Sexual Behavior tillsammans med Kristina Ramstedt (2005). 12 Studiens inriktning är att undersöka och följa frågor med anknytning till hiv/aids hos ”allmänheten”. Den har alltså ett relativt snävt fokus, men är genom sin kontinuitet och omfattning en viktig referenspunkt även för annan forskning om sexualitet i Sverige. Åren 1986, 1987 och 1988 gjordes studier med delvis likalydande frågor som i studierna 1989–2003, men med större fokus på allmänhetens kunskaper och attityder till hiv/aids. Frågor om sexualvanor hade i dessa tidiga undersökningar mindre utrymme. Se vidare Brorsson (1989). 13 Observera att olika undersökningar ofta mäter delvis olika saker. Undersökningen Sex i Sverige mäter inställningen till att ha ”sex utan att vara kär” medan den här refererade undersökningen mäter inställningen till ”sex utanför ett fast förhållande”.
Page 1 and 2: Ungdomar och sexualitet En forsknin
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6: 4 ungdomar och sexualitet - en fors
Page 11 and 12: 10 ungdomar och sexualitet - en for
Page 31: 30 ungdomar och sexualitet - en for
Page 83 and 84:
82 ungdomar och sexualitet - en for
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
100 ungdomar och sexualitet - en fo
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
show all

Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?