Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

32 ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt 2005
Flera forskare tar emellertid upp det faktum att den praktiska tillämpningen av de
moraliska principerna i vuxna ögon kan förefalla relativt inkonsekvent, och att ungdomar
ofta har ett kort tidsperspektiv och förhållandevis korta parrelationer.
Kärleksideologin har alltså länge varit en dominerande norm kring sexuella relationer i
Sverige; att de bör äga rum inom ramen för kärleksrelationer, men att de inte behöver
kopplas till äktenskap. Samtidigt förhåller ungdomar sig till kärleksideologin på ett kreativt
sätt. Genom att definiera ett förhållande som en kärleksrelation kan de skaffa sig utrymme
att agera relativt fritt sexuellt inom ramarna för detta förhållande. På så sätt kan de ha sex
utan att göra avkall på sin normativa föreställning.
De flesta svenska studierna om ungdomar och sexualitet bekräftar bilden av kärleksideologins
starka ställning. Några av dessa studier är daterade så sent som i slutet av 1990talet
och 2001 skriver professorn i socialpsykologi Thomas Johansson att denna ideologi
förefaller ha ”en närmast hegemonisk funktion” för ungdomar (2001:165).
Samtidigt gör sig också nya inslag i forskningen gällande under 1900-talets sista
decennier och in i det nya millenniet. En antydan om en pågående förändring i ungdomars
förhållande till kärleksideologin blir synlig i en, sedan slutet av 1980-talet, återkommande
enkätundersökning av socialmedicinaren Claes Herlitz (2004). Undersökningen har varje
gång riktats till ett stort antal slumpmässigt utvalda personer. 11 Genom sin regelbundenhet,
ger denna studie större möjligheter till jämförelser över tid än de flesta andra undersökningar.
12 Herlitz resultat pekar på en förändring i inställning till sexualitet utanför fasta
relationer, alltså en förändring av inställningen till kärleksideologin. 13
Även i Edgardhs forskning finns resultat som pekar i samma riktning. I sin avhandling
från 2001 gör hon en jämförelse mellan SAM73/90 från 1990 och en mindre studie hon
genomförde 1999, ”SEXSAM-99”.
11
Herlitz studie är i fullständig form genomförd vid de fem tillfällen som framgår av tabell 1.
1989–1997 samt 2003 riktades den till 4 000 personer vid varje tillfälle. År 2000 till 6 000 personer.
Studien omfattar personer mellan 16 och 44 år. Här redovisas endast de tre yngsta åldersgrupperna
i hans rapport. Den som är intresserad av uppgifter också för andra åldersgrupper hänvisas till
Herlitz, 2004. Resultat från 1989–2003 års studier är också publicerade i en artikel i Archives of
Sexual Behavior tillsammans med Kristina Ramstedt (2005).
12 Studiens inriktning är att undersöka och följa frågor med anknytning till hiv/aids hos ”allmänheten”.
Den har alltså ett relativt snävt fokus, men är genom sin kontinuitet och omfattning en viktig
referenspunkt även för annan forskning om sexualitet i Sverige. Åren 1986, 1987 och 1988 gjordes
studier med delvis likalydande frågor som i studierna 1989–2003, men med större fokus på allmänhetens
kunskaper och attityder till hiv/aids. Frågor om sexualvanor hade i dessa tidiga undersökningar
mindre utrymme. Se vidare Brorsson (1989).
13 Observera att olika undersökningar ofta mäter delvis olika saker. Undersökningen Sex i Sverige
mäter inställningen till att ha ”sex utan att vara kär” medan den här refererade undersökningen
mäter inställningen till ”sex utanför ett fast förhållande”.