Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt 2005 39 Vidare för Foucault en diskussion om den borgerliga klassen som det främsta föremålet för den ”förtryckta sexualiteten” och om hur omsorgen om sexualiteten blir en del av flera olika strategier ”för att maximera livet”. Strategier som handlade ”om kroppen, vigören, livslängden, avkomman i de ”härskande” klasserna” (ibid:128). Foucault ställer frågan om varför det inte är ”arbetaren” som blir det tydligaste föremålet för de förädlande restriktioner som utvecklas för och kring sexualiteten. Det skulle ju utifrån ett nyttoperspektiv, där all kraft bör inriktas på produktionen, vara logiskt. I stället är det i uppkomsten och i definitionen av en borgarklass, som sexuell ”renhet” blir viktig. Foucault tolkar detta som ett behov hos den framväxande borgerligheten att definiera och särskilja sig själv som något speciellt. ”Man måste mera se det som en klass stadfästelse av sig själv än som förslavandet av en annan: ett försvar, ett skydd, ett befästande, ett förhärligande” (ibid:128). Det mångkulturella Sverige Sverige är, i början av 2000-talet, ett land där en förhållandevis stor del av befolkningen har utländsk bakgrund. Offentlig statistik säger att 1999 var 11 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land och att 2015 kommer 27 procent av Sveriges befolkning, mellan 18 och 64 år att ha utländsk bakgrund (Alla lika olika, 2000; Från befolkningsbrist till åldrande befolkning, 1999). En stor andel av dessa människor har nordisk bakgrund och Sverige har fortsatt en stor invandring från de övriga nordiska länderna. I jämförelse med tidigare perioder har immigrationen till Sverige dock förändrats under senare delen av 1900-talet (Gustafsson, 2002; Sernhede, 2002). På kort tid har människor från fler olika delar av världen, och i större omfattning än tidigare, immigrerat. Begreppen mångkulturell och mångkulturalism(-er) är föremål för debatt och för olika försök till definition. En av dem som utvecklat och fördjupat diskussionen om det mångkulturella samhället och mångkulturalism är den västindisk-brittiske kulturteoretikern Stuart Hall. Hall menar att termen mångkulturell snarast är deskriptiv och syftar till att beskriva den sociala karaktären hos ett samhälle där människor med ursprung i olika kulturella sammanhang lever tillsammans. Begreppet mångkulturalism, däremot, handlar om de strategier, politiska och administrativa, som samhället använder sig av för att möta situationer som uppstår till följd av det mångkulturella samhällets komplexitet. Hall betonar att båda begreppen, förutom att de är ömsesidigt sammanflätade med varandra och svåra att definiera separat, också finns i många olika versioner. Det finns många samhällen som är mångkulturella, men epitetet mångkulturell står för olika saker i olika samhällen. Likaså finns det inte en hållning som kan göra anspråk på epitetet mångkulturalism, utan begreppet kan stå för en rad olika förhållningssätt (Hall, 2000; Mörck, 2002). I Sverige har begreppet ”mångkulturell” diskuterats av bland andra sociologen Håkan Thörn. Thörn menar att ordet i sig kan ge intryck av en situation där en mängd olika, från varandra avgränsade, kulturer existerar jämsides varandra, ”medan aktuell kulturforskning i stället visar på hur kulturer ständigt interagerar och förändras” (2002:99ff). Här används ordet mångkulturell deskriptivt. Ett mångkulturellt samhälle är alltså ett samhälle där människor med olika kulturella, nationella och etniska bakgrunder lever till-
40 ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt 2005 sammans. Mer eller mindre integrerat med varandra och med mer eller mindre kontakt med de ursprungskulturer de har sina rötter i. Dessa ursprungskulturer kan också existera inom samma nationsgränser. Människor med gemensamma svenska (eller somaliska, turkiska, chilenska och så vidare) släktrötter kan komma från helt olika sociokulturella sammanhang, präglade av olika villkor avseende exempelvis urbanitet, klass, utbildning och religion. Studier i skärningspunkten ungdom, sexualitet och det mångkulturella samhället Immigrationen till Sverige har alltså, sedan mitten av 1900-talet, varit relativt omfattande. Studier som fokuserar skärningspunkten ungdom, sexualitet och mångkulturellt samhälle har dock först under de senaste cirka 20 åren börjat uppträda i den svenska forskningen. En omfattande studie från 1983, som tar ett stort och övergripande grepp om området ungdomar och sexualitet, är Lewin och Helmius Ungdom och sexualitet (1983). I denna text, byggd på såväl enkäter som intervjuer, diskuteras inte ungdomar med annan bakgrund än svensk över huvud taget. 1984 kom sociologen Sven-Axel Månssons bok Kärlek och kulturkonflikt ut (Månsson, 1984). Boken bygger på en studie där 20 män från åtta olika länder intervjuats. Månssons studie handlar framför allt om vuxna män och deras möte med ”svensk sex- och samlevnadskultur”. Undersökningen innehåller även vissa intervjuer med yngre män och pojkar, men har inte fokus på just ungdomssexualitet. 1991 kommer den första svenska studien, Bo Lewins Att omplantera sexualiteten, som är direkt inriktad på att undersöka ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund i relation till sexualitet (Lewin, 1991). Denna studie bygger på både enkäter och intervjuer och handlar om synen på sexualitet hos ungdomar med latinamerikanskt respektive svenskt ursprung, boende i Sverige. 1993 publiceras studien Ungdom, sexualitet, könsroller av Henriksson och Lundahl (Henriksson & Lundahl, 1993). Ett av rapportens 15 kapitel handlar specifikt om invandrarungdomar och sexualitet. Det är således i början av 1990-talet som studier om sexualitet och ungdomar också börjar intressera sig för det faktum att många av de studerade ungdomarna har rötter i andra länder än Sverige. Så här långt är det också tydligt att utgångspunkten för olika studier är att undersöka mötet mellan det ”svenska” och det ”utländska”. De studier som nämnts ovan är inriktade på processer som uppstår i möten mellan människor från olika kulturkretsar. De tar avstamp i mötet eller ”kulturkonflikten” mellan ”svensk sex- och samlevnadskultur” och människor från andra länder. En utgångspunkt som bottnar i att synen på sexualitet är något som förändras förhållandevis långsamt och som därför också ibland ger upphov till just kulturkonflikter eller upplevelser av ”kulturkrockar”. De resultat de kommer fram till pekar också ut skiljelinjer mellan ett ”svenskt” synsätt och synsätt representerade av människor med rötter i andra länder och traditioner. Såväl Månsson och Lewin som Henriksson & Lundahl diskuterar i sina studier kulturellt betingade
Page 1 and 2: Ungdomar och sexualitet En forsknin
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6: 4 ungdomar och sexualitet - en fors
Page 11 and 12: 10 ungdomar och sexualitet - en for
Page 39: 38 ungdomar och sexualitet - en for
Page 91 and 92:
90 ungdomar och sexualitet - en for
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
100 ungdomar och sexualitet - en fo
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
show all

Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?