Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

skriver om och som sker under 1960-talet, inleds av efterkrigsgenerationen, av dem som är födda från och med mitten av 1940-talet och framåt. Skillnaderna mellan de yngre och de äldre kommer till synes bland annat i att de yngre har samlagsdebuterat tidigare, de har haft fler partners och de har erfarenhet av fler sexuella uttryckssätt än de två äldre grupperna. Förändringar som alla går i riktning mot ett mer tillåtande och experimenterande sätt att förhålla sig till sexuella relationer. Det finns dock exempel även på forskning som ger en delvis annan bild. Vissa svenska studier tyder på att sänkningen av åldern för samlagsdebut som stabiliserats från 1960talet och framåt vänds i en höjning under 1980-talet. Alltså att ungdomar under 1980-talet i genomsnitt samlagsdebuterar något senare än de gjort under de närmast föregående decennierna. Ett exempel redovisas av psykologen Chris Magnusson, som i en studie visar att ”compared with girls in 1970, girls in 1996 had had fewer sexual relationships and had postponed their sexual transition” (Magnusson, 2001). Denna tillfälliga förändring tolkas av många som en reaktion på de kampanjer som, under 1980-talet, riktades till ungdomar med anledning av upptäckten av hiv/aids (Forsberg, 2000; Swedin, Näslund, & Evetorp, 1994), men det kan även finnas andra förklaringar som vi återkommer till. Trender i tiden Frågor om sexualitet och om ungdom och sexualitet förefaller vara ständiga samtalsämnen i den offentliga diskussionen. När Statens folkhälsoinstitut gav ut 2000 års rapport var det framför allt som ett svar på frågan om ungdomars inställning till sexualitet hade förändrats. 9 Frågan om förändringar i ungdoms sexualitet är mer komplex än den till att börja med kan ge intryck av. Ur vilket tidsperspektiv ska vi studera förändringar? Vilken typ av förändringar talar vi om? Ser eventuella förändringar likadana ut i olika grupper av ungdomar? För att få perspektiv på de förändringar som är aktuella i dag, är det värt att sätta in dem i ett historiskt och teoretiskt perspektiv. Sexualitet och modernitet ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt 2005 29 Sexualitet och hur människor formar sina relationer hänger nära samman med samhälleliga förutsättningar. Det moderna samhället skiljer sig från tidigare samhällsstrukturer framför allt genom sin dynamiska karaktär, med stor rörlighet geografiskt och socialt och med ökad kommunikation mellan människor. Utvecklingen av modernitet på samhällsnivå är i grunden förknippad med europeisk historia och västerländsk kultur. I dag, i början av 2000-talet, befinner vi oss i ett skede som ofta benämns senmodernitet och som karaktäriseras bland annat av allt snabbare kommunikationssystem och av globalisering av alla 9 Frågan initierades av ett antal gruppvåldtäkter där ungdomar varit inblandade (Forsberg, 2000).
30 ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt 2005 typer av relationer. Moderniteten får därmed betydelse för i princip alla samhällen, inte enbart de västerländska. Det moderna samhällssystemet har vidare konsekvenser för hur vi formar våra intima relationer. Den engelske sociologen Anthony Giddens diskuterar exempelvis hur framväxten av ett romantiskt kärleksideal har haft avgörande betydelse för synen på äktenskapliga och sexuella relationer i Europa. Han diskuterar det i form av ett romantiskt kärlekskomplex som växer fram i Europa från och med det sena 1700-talet, nära sammanlänkat med framväxten av det moderna samhället. 10 Giddens menar att det romantiska kärlekskomplexet har varit det dominerande incitamentet för äktenskapliga relationer, och därmed också för sexuella relationer, i Europa under de senaste tvåhundra åren. Viktiga komponenter i det romantiska kärlekskomplexet, är kärleksideologi och heteronormativitet. Kärleksideologin innebär att sexuella relationer och handlingar uppfattas höra hemma inom ramen för en kärleksrelation. Kärleken är det som legitimerar sexualiteten. Med heteronormativitet menas att den heterosexuella relationen är den självklara utgångspunkten det normala. Under 1900-talet har åter nya förutsättningar skapats för människors intima relationer. En avgörande del i detta är den försvagade förbindelsen mellan sexualitet och fortplantning. Med effektiva preventivmedel har sexualiteten för första gången kunnat frikopplas från sambandet med fortplantningen. Härigenom har utrymme skapats för den plastiska sexualiteten, en sexualitet som inte längre är oupplösligt sammankopplad med reproduktion. I och med denna frikoppling har möjligheter öppnats för den enskilda att själv välja hur hon vill forma sin sexualitet. I sin förlängning innebär detta att det romantiska kärlekskomplexet luckras upp och att dess starka position försvagas. Kärleksideologi Kärleksideologin, uppfattningen att sexualiteten hör hemma inom ramen för en kärleksrelation, återkommer i de flesta svenska studier om sexualitet. Redan i 1967 års studie, Om sexuallivet i Sverige, diskuterar Zetterberg kring den romantiska kärlekens successivt allt större inflytande på kärleksliv och sexuella relationer i Europa. Han konstaterar att majoriteten av dem som deltagit i hans studie anser att sexualitet i första hand hör hemma inom ramen för en kärleksrelation och att äktenskap inte ses som nödvändigt för en sexuell relation. 85 procent av respondenterna instämmer 1967 i påståendet att ”De som är kära i varandra får ha sexuellt umgänge även om de inte är gifta” (Zetterberg, 1969:21). Även i Sex i Sverige diskuterar sociologen Gisela Helmius kärleksideologin och dess inverkan på sexuella relationer i stort. 10 Ordet ”komplex” ska här förstås i betydelsen ”sammanhängande helheter”, system som är sammansatta av flera olika delar (i detta fall av värderingar och normmönster).
Page 1 and 2: Ungdomar och sexualitet En forsknin
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6: 4 ungdomar och sexualitet - en fors
Page 11 and 12: 10 ungdomar och sexualitet - en for
Page 29: 28 ungdomar och sexualitet - en for
Page 81 and 82:
80 ungdomar och sexualitet - en for
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
100 ungdomar och sexualitet - en fo
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
show all

Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?