Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

Ungdomar med annan bakgrund än svensk, förpassas således till ”en position av både symboliskt och strukturellt underläge” (ibid:264). En, av få hittills, som intresserat sig för pojkar och sexualitet i mångkulturella sammanhang är Nils Hammarén, doktorand i socialt arbete. Han har i grupp intervjuat gymnasiepojkar från mångkulturella områden och resonerar kring sina resultat i en artikel i antologin Sexualitetens omvandlingar (red. Lalander & Johansson, 2003): Något som återkommer i mina informanters berättelser är hur man konstruerar en maskulinitet i skärningspunkten mellan dels kulturella influenser, dels olika mer eller mindre stabila könsideal. ibid:121. Hammarén menar att de unga pojkarna talar utifrån en position där det råder stor osäkerhet om vad det innebär att vara man. De formar sina könspositioner i sammanhang som är instabila och föränderliga och det gör dem osäkra när de själva utforma sin maskulinitet. Slutligen har doktoranden Anna Bredström skrivit en rapport för Statens folkhälsoinstitut med titeln Rasism, kön och sexualitet (2005), där hon intervjuat såväl pojkar som flickor med olika etniska tillhörigheter. I rapporten diskuterar hon hur identiteter formas i och genom kontrasterande synsätt, där etnicitet är en faktor av betydelse för olika föreställningar. Hon ger som exempel hur bland annat en ”invandrarmanlighet” skapas som en motpol till en föreställd svensk manlighet (ibid:6). Kulturella skärningspunkter ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt 2005 43 Två delvis olika tendenser går att urskilja i en genomgång forskning i skärningspunkten mellan ungdom, sexualitet och det mångkulturella samhället. En tendens, som framför allt representeras av studier från början av 1990-talet, har huvudsakligen intresserat sig för mötet mellan ”det svenska” och ”det utländska”. En annan, som blir allt vanligare från och med slutet av 1990-talet, har snarare tagit avstamp i det mångkulturella sammanhanget som sådant. Denna senare forskning talar för att det skapas helt nya normer för ungdomars uppväxt och samexistens i mångkulturella förortsområden. Även för hur de skapar sin syn på sexualitet och samlevnadsrelationer. Barnen och ungdomarna växer här upp i en miljö av möten mellan olika människor och olika värderingar. De påverkas självklart av sina föräldrar och deras generation och är också i hög grad lojala med de värderingar som dessa förmedlar. Något som i sin tur skapar utmaningar för dem i den skärningspunkt där de befinner sig, mellan tillhörigheten till familjen och relationen till det omgivande samhället, med kompisar, skola, fritidsaktiviteter och mediebudskap. Dessa utmaningar och skärningspunkter framträder som allra tydligast när diskussionen handlar om de unga flickorna. I flera studier framgår också tydligt att den grundläggande skiljelinjen mellan olika ungdomar när det gäller sexualitet och sexuella möjligheter går mellan könen – snarare än mellan ungdomar med svensk eller utländsk bakgrund (se exempelvis Forsberg, 2005; Lööf, 1999).
44 ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt 2005 Flera forskare, såväl i den tidigare som i den senare forskningen, uppmärksammar hur flickornas och kvinnornas position och rörelseutrymme utgör särskilda konfliktområden, där olika synsätt på sexualitet och på individens självbestämmande står i fokus. En konsekvens av den konfliktposition många flickor med utländsk bakgrund befinner sig i är att de kan betraktas och fungera som symboler för den som är förtryckt och ofri. Även pojkarna och de unga männen påverkas emellertid av den kulturella instabilitet som finns i det senmoderna, mångkulturella samhället. Något som bland annat kommer till uttryck i osäkerhet kring maskulinitet och vad det innebär att vara man. Ungdomarna utvecklar sin syn på sexualitet och samlevnadsmönster i en samhällelig skärningspunkt mellan flera olika inflytanden. En skärningspunkt som blir till ett helt eget samhälleligt och kulturellt sammanhang. Deras liv, synsätt och kulturella tillhörighet styrs inte av någon traditionell svensk kultur, men inte heller av den kultur som präglat deras föräldrar. Genom de komplexa sammanhang de lever i, blir ungdomarna i stället bärare av något helt nytt. Såväl Bredström (2005) som Forsberg (2005) uppmärksammar också hur frågor om sexualitet är intimt sammanvävda med ungdomarnas identitetsarbete. Vidare att etnicitet är en faktor i denna process, men också att processen går långt utanför enkla, förgivettagna etniska tillhörigheter och att ”nya etniciteter” skapas i det sociala samspelet i det mångkulturella sammanhanget. Hedersetik och hedersrelaterat våld Diskussionen om hedersrelaterat våld har under senare år kommit att illustrera en brytpunkt mellan olika sätt att se på människors utrymme att agera i fråga om sexualitet och relationer. En diskussion som bottnar i ett antal uppmärksammade fall där unga kvinnor blivit mördade av nära, manliga, släktingar som velat bevaka eller återupprätta familjens heder, vilken dessa unga kvinnor ansetts bryta emot. Diskussionen om hedersrelaterat våld utgör också en del av de förutsättningar som gör att flickor med utländsk bakgrund kan stå som symboler för den som är förtryckt och ofri (se ovan). Hedersrelaterat våld existerar därmed som en del i den fond mot vilken ungdomar i dag formar sina föreställningar om möjligheter och handlingsutrymme för sexualitet och kärleksrelationer. Särskilt för flickor med rötter i kulturer där hedersetik är en grundläggande aspekt av normer och värderingar. Berättelser om våld, som sanktion vid överträdelse av vissa gränser, finns med som en del i de referenssystem som de har att förhålla sig till (Forsberg 2005). Den norska antropologen Unni Wikan menar att hedersetik handlar om tradition snarare än om religion (2004:80) samt att den existerar, såväl historiskt som i nutid, i många olika typer av samhällen. Hedersetiken har tydliga könsdimensioner och medan heder är ett begrepp som huvudsakligen förknippas med män, är ”ärbarhet” dess kvinnliga motsvarighet. Denna ärbarhet bedöms första hand utifrån kvinnans sexualitet. För att anses vara värd respekt, är det sin sexualitet hon ska hålla under kontroll (Wikan, 2004). För att en familj ska anses vara respektabel måste också dess medlemmar agera på ett respektabelt sätt. För flickorna och de unga kvinnorna innebär detta framför allt att agera respektabelt i sexuellt hänseende.
Page 1 and 2: Ungdomar och sexualitet En forsknin
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6: 4 ungdomar och sexualitet - en fors
Page 11 and 12: 10 ungdomar och sexualitet - en for
Page 43: 42 ungdomar och sexualitet - en for
Page 95 and 96:
94 ungdomar och sexualitet - en for
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
100 ungdomar och sexualitet - en fo
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
show all

Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?