Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

42 ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt 2005
i andra länder och andra kulturer. Det har uppfattats som något som inte riktigt berör ”oss”
och har därför inte diskuterats, annat än i termer av något annorlunda. 17
I den forskning från slutet av 1990-talet och framåt, som tar avstamp i det mångkulturella
Sverige, börjar diskussioner om oskulden och dess betydelse för flickor förekomma
och på 2000-talet diskuteras oskuldens starka position hos flickor och unga kvinnor,
huvudsakligen med utländsk bakgrund, i flera doktorsavhandlingar (Andersson, 2003;
Eldén, 2003; Forsberg, 2005).
Oskulden fungerar som en markör för respektabilitet och är en del i ett större komplex
av traditionella föreställningar om kvinnlig sexualitet. Etnologen Åsa Andersson har i
avhandlingen Inte samma lika (2003), intervjuat högstadieflickor i en ”multietnisk stadsdel”
i Göteborg. Majoriteten av de flickor hon intervjuat har utländsk bakgrund.
Andersson lyfter fram deras berättelser om vardagsliv så som det konstrueras utifrån deras
positioner som flickor i en multietnisk stadsdel med ”låg status”. Flickornas berättelser
knyts till kön och sexualitet och Andersson diskuterar kring hur kulturella krafter samspelar
med olika typer av begränsningar av deras rörelsefrihet. Deras liv begränsas exempelvis av
familjens och faderns anseende, oskuldskrav och av användandet av beteckningar som
hora och oskuld som värdemarkörer för enskilda flickor.
I avhandlingen i socialt arbete, Brunetter och Blondiner (Forsberg, 2005) påvisas hur
oskulden fungerar som en mycket stark symbolisk värdemarkör för de flickor och unga
kvinnor i mångkulturella områden som studien handlar om. Genom att vara och betona
oskuld markerar de att de är respektabla och att betrakta som ”fina flickor”. Att vara
respektabel innebär bland annat att agera på sätt som inte signalerar sexualitet eller sexuellt
intresse.
Socialantropologen Fanny Ambjörnsson (2004) har i sin forskning om könssocialisation
och identitetsskapande följt, observerat och intervjuat ett 30-tal flickor på ett teoretiskt och
ett praktiskt gymnasieprogram. Avhandlingen handlar inte specifikt om ungdomar med
utländsk bakgrund, däremot spelar ungdomar med icke-svensk bakgrund en roll som skillnadsmarkör
för de flickor som Ambjörnsson studerat, i deras ständiga strävan att positionera
sig som normala, respektabla och ”lagom. Nästan alla flickor i hennes studie har
svensk bakgrund. Ambjörnsson noterar hur dessa använder bilder av ”horan”, ”den lesbiska”
och ”invandraren” då de själva positionerar sig som ”normala tjejer”. I förhållande till
invandrare manifesteras detta bland annat i att de har ett motstånd emot att vara ihop med
killar av utländsk härkomst, eftersom ”en invandrad pojkvän i värsta fall kommer att spegla
tjejen som en lösaktig, självföraktande person med låg status” (ibid:264). ”Invandrartjejer”,
å andra sidan, får stå som symbol för den som är förtryckt och ofri, vilket i sin tur
möjliggör för de ”svenska” flickorna att se sig själva som fria, självständiga och moderna.
17 Diskussioner om oskulden och dess betydelse har dock förekommit i handböcker och texter som
tar avstamp i kulturskillnader vars syfte är att för dem som befinner sig på ”ena sidan”, förklara
hur det ser ut på ”den andra sidan”. Även inom etnologin förs diskussioner om olika kulturtraditioner.