Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt 2005 45
En avhandling inom området är Heder på liv och död (Eldén, 2003). Sociologen Åsa
Eldén tar här upp de specifika erfarenheter, förknippade med sexualitet och kön, som
utgörs av hedersrelaterat våld och den plats detta våld, och diskussionen om det har i
Sverige. Hon bygger sina studier bland annat på intervjuer med flickor och kvinnor som
har arabisk och kurdisk bakgrund och lyfter fram begrepp som rykte och oskuld. Hon
pekar också på laddningen i dessa frågor genom att framhålla att strikta krav på ärbarhet,
oskuld och respektabilitet kan vara en fråga om liv eller död för kvinnor som omfattas av dem.
I den svenska diskussionen om hedersrelaterat våld, finns åtminstone två olika tendenser.
Den ena karaktäriseras av att den diskuterar detta våld som något icke-svenskt. Något som
hör till en annan kultur och som inträffar i Sverige på grund av att människor som immigrerat
fortsätter att i Sverige agera som om de fortfarande befann sig i sitt ursprungsland.
Den andra har hellre velat diskutera våld mot kvinnor som en generell företeelse i patriarkala
system. 18
En tredje väg är att analysera det hedersrelaterade våldet både i relation till specifika
kulturer och till globala patriarkala äganderättsmönster i förhållande till kvinnor. Det
måste också diskuteras utifrån den plats det innehar i det svenska samhället. I Sverige har
sannolikt de flesta tidigare förknippat mäns våld mot kvinnor med partnervåld. Det
hedersrelaterade våldet kan snarare betecknas som ett generationsvåld. En våldsutövning
som ingår i en äldre generations försök att kontrollera en yngre. 19 Paulina de los Reyes,
docent i ekonomisk historia, skiljer i en rapport från Integrationsverket just på dessa två
kvalitativt olika problembilder avseende våld mot kvinnor. Hon skriver: ”Den ena gäller
unga kvinnor och flickor som utsätts för hot och misshandel av föräldrar och andra familjemedlemmar.
Den andra avser vuxna kvinnor som misshandlas av sin partner” (de los
Reyes, 2003:6-7). 20 I de los Reyes rapport framgår också att ”Föreställningen att förövaren
är en nyanländ invandrare som inte har kommit in i det svenska samhället bekräftas inte av
enkätsvaren” (ibid:7). Det hedersrelaterade våldet existerar och utvecklas här på sätt som
är kopplade även till de villkor människor lever under i Sverige. Detta innebär att det
sannolikt också utvecklas på sätt som inte skulle ha varit aktuella i dessa familjers
ursprungssituationer. Hedersrelaterat våld har därmed rötter i den tradition som funnits
och i vissa delar fortfarande finns, i ursprungslandet, men det har också rötter i den svenska
situation som familjen lever i (Forsberg 2005).
Det är mycket oklart vilken omfattning det hedersrelaterade våldet har i Sverige. Under
åren 2002–2003 försökte länsstyrelserna undersöka förekomsten av sådant våld riktat mot
flickor och unga kvinnor. Länsstyrelserna bedömde att 1 500–2 000 personer var utsatta
och att 10–15 procent av dessa var i behov av skyddat boende.
18
Jfr Gudrun Schymans omdiskuterade ”taliban-tal”, våren 2002, då hon jämförde mäns förtryck av
kvinnor i Sverige och övriga Västeuropa med det som utövades av den tidigare talibanska regimen
i Afghanistan.
19
Notera dock att det direkta våldet ibland också utövas av jämnåriga.
20 De los Reyes kopplar inte de olika kategorierna av våld till specifika grupper av kvinnor. Hon
menar att det är viktigt att inte peka ut invandrartjejer som särskilda, samt att våld mot kvinnor
måste ses i ett maktperspektiv som tar hänsyn till såväl kön som etnicitet.