Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

en av de riskfaktorer som diskuteras är sexuella övergrepp, finns i undersökningen uppgifter som är av intresse för översikten men som knappast skulle ha kommit med om en striktare avgränsning av forskningsområdet hade gjorts. Detta exempel illustrerar dels att det inte finns några tydliga gränser för den forskning som är intressant att hämta kunskap ur, dels att den totala omfattningen av denna forskning därmed inte heller är, eller kan vara, känd. Vidare har studier som gjorts även utanför de traditionella forskningsinstitutionerna varit av intresse för översikten. Här är det ännu svårare än inom det etablerade universitetsoch högskolesystemet, att överblicka fältet och undersökningar kan ha genomförts av olika organisationer eller forskningsinstitutioner som inte nåtts av FHI:s förfrågan. Trots att förfrågan skickats bland annat till RFSL, fick vi exempelvis i ett mycket sent skede, och av en slump, kontakt med personer på RFSL i Skåne som genomfört intressanta undersökningar i samarbete med Region Skåne. En av dessa undersökningar (Hedersrelaterat våld mot ungdomar på grund av sexuell läggning, 2004) kunde integreras i rapporten, men av tidsskäl var det inte möjligt att infoga uppgifter från två andra undersökningar som genomförts av RFSL i Skåne. Det kan naturligtvis finnas ytterligare undersökningar, genomförda av andra organisationer, som inte nått FHI. Materialets kvalitet ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt 2005 23 Hur kan vi då värdera de olika studier som refereras i översiktsrapporten? Kan vi lita på deras resultat och på hur dessa presenteras? Att forska om sexualitet innebär att forska om mycket intima delar av människors liv. Det är inte självklart att alla vill delta i sådan forskning och det är inte heller självklart att enkät- eller intervjufrågor besvaras på ett sanningsenligt sätt. Ju mer laddad en fråga är, ju större risk för att människor väljer att inte svara eller svarar på ett sätt som inte stämmer helt överens med vad de varit med om. På sexualitetsforskningens område innebär det att svar på frågor som handlar om erfarenheter av sexuella övergrepp eller av att sälja sex, måste värderas på ett annat sätt än exempelvis frågor om ålder för samlagsdebut eller synen på abort. En viktig aspekt i sammanhanget är vilket klimat som råder i det offentliga samtalet. De senaste 15–20 åren har bland annat inneburit en stor förändring av synen på samkönad sexualitet. För forskningen har detta inneburit dels att det successivt blivit lättare att nå människor med sådana erfarenheter, dels att sannolikheten har ökat för att de, i en enkät eller intervju, ska vara beredda att dela med sig av dessa erfarenheter. Vid jämförelser mellan forskningsresultat inom detta område, måste man således vara medveten om när och i vilken samhällelig kontext dessa producerats. När det gäller de kvantitativa studier som refereras i översiktsrapporten är urval och svarsfrekvens viktiga för att kunna avgöra om undersökningarnas resultat kan anses vara generaliserbara eller inte. Frågan om urval kan handla om huruvida forskarna undersökt en viss specifik ungdomsgrupp eller en grupp som kan antas vara representativ för ”alla” ungdomar. Ett urval kan exempelvis bestå av enbart flickor, enbart ungdomar med utländsk bakgrund, enbart studenter eller någon annan avgränsad grupp. En studie som
24 ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt 2005 genomförts på unga studenter i en storstad kan självklart inte säga något om ungdomar i arbetslivet i ett litet samhälle på landsorten. Nästa fråga handlar om svarsfrekvens; om hur stor andel av de tillfrågade personerna som faktiskt också besvarar de frågor de fått i en enkät. En hög svarsfrekvens tas gärna som intäkt för att resultaten är tillförlitliga. Den centrala frågan när det gäller svarsfrekvens är emellertid om de personer som besvarat enkäten skiljer sig på något systematiskt sätt från dem som inte gjort det. En hög svarsfrekvens är alltså inte en garanti för att resultaten är representativa för en större grupp. Om en liten grupp med specifika sexuella erfarenheter konsekvent väljer att inte svara på frågorna, leder detta till ett missvisande resultat oavsett om svarsfrekvensen generellt är hög. Kvalitativ forskning, å sin sida, gör inte anspråk på att vara representativ för större grupper än dem den studerar, den är inte generaliserbar till sin karaktär. Dess uppgift är snarast att undersöka mer djupgående attityder, känslor och förhållningssätt. Att fördjupa förståelsen för olika fenomen. Där kvantitativa studier svarar på frågor som ”vad”, ”när” och ”hur ofta”, svarar kvalitativa studier snarare på frågan ”varför”. Respektive forskares teoretiska perspektiv och tolkningsram har stor betydelse för det slutgiltiga resultatet och för hur detta presenteras. En antropolog och en forskare i socialt arbete har till exempel olika infallsvinklar på samma intervju eller observation. I de studier som refereras i översiktsrapporten, varierar metoderna vad gäller urval, svarsfrekvens, teoretisk tolkningsram och så vidare, från studie till studie. Resultaten presenteras utifrån hur respektive forskare analyserat och presenterat dem. En möjlighet att värdera studiernas resultat ges just genom översiktsrapportens karaktär. Själva syftet med rapporten är att undersöka om en överblick över den samlade forskningen kan ge några indikationer om trender och utvecklingstendenser. Detta görs genom att ställa olika undersökningar bredvid varandra och jämföra deras resultat. När olika forskare, gärna med olika forskningsmetoder, kommer till likartade resultat, då studiernas resultat bekräftar varandra, förstärks tillförlitligheten i respektive enskild studie. Om en enskild studie kommer till resultat som tydligt avviker från övrig forskning, finns det skäl att vara försiktig med att dra vidare slutsatser av dess resultat. Ett resultat som ”sticker ut” kan bero på att studien är något nytt på spåren, men det kan också bero på exempelvis ett urval och/eller bortfall som påverkat resultatet. Läsningen av forskningsresultat kräver ett kritiskt öga i relation till varje enskild studie. Samtliga studier har producerats inom det akademiska systemet eller genomförts av etablerade forskare i andra seriösa sammanhang och har generellt bedömts ha stor tillförlitlighet. Ungefär hälften av studierna är avhandlingar eller vetenskapliga artiklar, vilket betyder att de granskats noga och genomgått prövning genom forskarvärldens interna kontroll. Ytterligare cirka en fjärdedel är skrivna inom ramen för olika universitetsinstitutioner och ungefär lika många har publicerats av statliga myndigheter, regionala forskningsråd eller motsvarande etablerade institutioner. I några fall refereras böcker utgivna på förlag. Dessa är emellertid skrivna av personer som är verksamma som forskare. I något enstaka fall refereras texter på C-uppsatsnivå och texter som inte är skrivna i akademiska sammanhang. I dessa fall, liksom då resultat från små undersökningar eller undersökningar med ett snävt urval presenteras, kommenteras detta som regel i den löpande texten. Läsaren har
Page 1 and 2: Ungdomar och sexualitet En forsknin
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6: 4 ungdomar och sexualitet - en fors
Page 11 and 12: 10 ungdomar och sexualitet - en for
Page 23: 22 ungdomar och sexualitet - en for
Page 75 and 76:
74 ungdomar och sexualitet - en for
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
100 ungdomar och sexualitet - en fo
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
show all

Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?