Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

Tabell 7. Rapporterad erfarenhet av analsamlag i olika studier (procent).
ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt 2005 57
Studie (författare, insamlingsår, åldersgrupp, undersökningspopulation) Haft analsex %
Studie/publiceringsår Insamlingsår Åldersgrupp Antal som * Flickor/ Pojkar/
studien unga kvinnor unga män
riktades till
Hammarén & Johansson 2002 Årskurs 9 674 4 8
Edgardh 1999 1990 Gymnasieelever 17 år 2 108 11 8
Edgardh 2002** 1999 Medianålder 17 år 340 10 10
Svedin & Priebe 2004 2003/2004 Årskurs III 5 623 21 17***
medelålder 18 år
Hammarén & Johansson 2002 Årskurs III 650 15 15
Häggström-Nordin 2002/2003 Årskurs III 718 14,8 16,8
et al. 2005 medelålder 18 år
Sex i Sverige 1996 18–24 412 27 19
Rogala & Tydén 2003**** 1998/1999 1000
(kvinnliga besökare på 14–19 år 31,4 –
RFSU-klinik i Sthlm) 20–23 år 48,8 –
24 år 51,0 –
Rogala & Tydén 2004 2001 Medelålder 21,9 300 – 57,1
(manliga besökare på
RFSU-klinik i Sthlm)
Tydén 2001*****
(kvinnl. univ. studenter) 1999 Medelålder 22,9 345 27,3 –
* Siffran anger det antal personer studien riktades till. För bortfall, se bilaga 2.
** Studien är densamma som i Forsberg 2000 refereras med titeln Blandängen.
*** Studien skiljer i sin redovisning mellan ungdomar som sålt respektive inte sålt sex. En sammanräkning
resulterar i att mellan 17 och 18 procent av alla pojkar i undersökningen haft analsex. De som sålt sex är få och
siffrorna för ungdomar som haft heterosexuell analsex och som ”inte sålt sex” är 21 procent för flickorna och
17 procent för pojkarna. Se vidare under rubrik sexuell exploatering samt i bilaga 2.
**** Studien är densamma som i Forsberg 2000 refereras under rubriken ”Unga kvinnors sexualvanor”.
***** Studien är densamma som i Forsberg 2000 refereras under rubriken ”Kvinnliga studenter och sex”.
Det faktum att olika studiers resultat ofta är svåra att jämföra blir kanske extra tydligt i en
fråga som analsex, vilket endast en begränsad del av befolkningen har erfarenhet av. De i
tabell 7 återgivna resultaten varierar mellan 8 procent (pojkar i SAM73/90-studien,
Edgardh et al. 1999) och 57,1 procent (unga män i Rogalas & Tydéns studie från 2004).
Studierna är också genomförda på delvis olika sätt. Hur kan vi då tolka de resultat som de
olika undersökningarna ger oss? Ett sätt att göra detta är att jämföra siffror från de studier
som har vänt sig till undersökningspopulationer som liknar varandra, och genomförts på
sätt, som gör att de kan antas vara någorlunda representativa för större grupper. 29 I tabell 7
29 Observera att vi här inte avser vetenskaplig statistisk representativitet. Sådan kan enbart
diskuteras utifrån varje enskild studie och dess metodologiska genomförande.