Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

Ungdomar med annan bakgrund än svensk, förpassas således till ”en position av både
symboliskt och strukturellt underläge” (ibid:264).
En, av få hittills, som intresserat sig för pojkar och sexualitet i mångkulturella sammanhang
är Nils Hammarén, doktorand i socialt arbete. Han har i grupp intervjuat gymnasiepojkar
från mångkulturella områden och resonerar kring sina resultat i en artikel i antologin
Sexualitetens omvandlingar (red. Lalander & Johansson, 2003):
Något som återkommer i mina informanters berättelser är hur man konstruerar en maskulinitet
i skärningspunkten mellan dels kulturella influenser, dels olika mer eller mindre stabila könsideal.
ibid:121.
Hammarén menar att de unga pojkarna talar utifrån en position där det råder stor osäkerhet
om vad det innebär att vara man. De formar sina könspositioner i sammanhang som är
instabila och föränderliga och det gör dem osäkra när de själva utforma sin maskulinitet.
Slutligen har doktoranden Anna Bredström skrivit en rapport för Statens folkhälsoinstitut
med titeln Rasism, kön och sexualitet (2005), där hon intervjuat såväl pojkar som
flickor med olika etniska tillhörigheter. I rapporten diskuterar hon hur identiteter formas i
och genom kontrasterande synsätt, där etnicitet är en faktor av betydelse för olika föreställningar.
Hon ger som exempel hur bland annat en ”invandrarmanlighet” skapas som en
motpol till en föreställd svensk manlighet (ibid:6).
Kulturella skärningspunkter
ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt 2005 43
Två delvis olika tendenser går att urskilja i en genomgång forskning i skärningspunkten
mellan ungdom, sexualitet och det mångkulturella samhället. En tendens, som framför allt
representeras av studier från början av 1990-talet, har huvudsakligen intresserat sig för
mötet mellan ”det svenska” och ”det utländska”. En annan, som blir allt vanligare från och
med slutet av 1990-talet, har snarare tagit avstamp i det mångkulturella sammanhanget
som sådant.
Denna senare forskning talar för att det skapas helt nya normer för ungdomars uppväxt
och samexistens i mångkulturella förortsområden. Även för hur de skapar sin syn på sexualitet
och samlevnadsrelationer. Barnen och ungdomarna växer här upp i en miljö av
möten mellan olika människor och olika värderingar. De påverkas självklart av sina föräldrar
och deras generation och är också i hög grad lojala med de värderingar som dessa
förmedlar. Något som i sin tur skapar utmaningar för dem i den skärningspunkt där de
befinner sig, mellan tillhörigheten till familjen och relationen till det omgivande samhället,
med kompisar, skola, fritidsaktiviteter och mediebudskap.
Dessa utmaningar och skärningspunkter framträder som allra tydligast när diskussionen
handlar om de unga flickorna. I flera studier framgår också tydligt att den grundläggande
skiljelinjen mellan olika ungdomar när det gäller sexualitet och sexuella möjligheter går
mellan könen – snarare än mellan ungdomar med svensk eller utländsk bakgrund (se
exempelvis Forsberg, 2005; Lööf, 1999).