Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt 2005 37 bilder av vad det är att vara kvinna respektive man, av polariserade uppfattningar, där könen konstrueras som varandras motsatser – och som för oss känns helt verkliga.” (Strandell, 2000:118) Vid närmare betraktande har dock olika konstruktivistiska perspektiv och möjligheter blivit allt vanligare i det offentliga samtalet. Filmen Allt om min mamma av den spanske regissören Pedro Almodóvar är ett exempel på hur könskonstruktivism befinner sig i centrum för en kulturell gestaltning. Mer vardagliga exempel finns i diskussionen om jämställdhet, där kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter i dag betonas i de flesta sammanhang. En diskussion som distanserar sig från ett tidigare, mer essentialistiskt grundat, perspektiv, där kvinnor och män automatiskt uppfattades som lämpade för olika uppgifter huvudsakligen utifrån vilket kön de tillhörde. I diskussionen om ungdomar och sexualitet kommer vi att se hur könen i vissa frågor närmat sig varandra under 1900-talet. Ett exempel är ”ålder för första samlag”. Under första delen av 1900-talet var unga kvinnor i genomsnitt 1–2 år äldre än unga män vid samlagsdebuten. I slutet av 1900-talet är de i genomsnitt några månader yngre än pojkarna. Denna förändring skulle knappast ha skett om de skillnader som var aktuella i mitten av förra seklet hade varit biologiskt grundade och inte socialt konstruerade. Samtidigt ger könens olika förutsättningar och positioner genomslag i ett stort antal av de studier som diskuteras i den här översiktsrapporten. I stort sett alla forskare presenterar sina resultat utifrån en könsuppdelning och det är också tydligt att könet i en rad sammanhang har avgörande betydelse för villkor och erfarenheter av sexualitet. Respektabilitet En grundläggande skillnad handlar om respektabilitet. Det är viktigt för såväl kvinnor som män att bli respekterade, men i kvinnors fall är respektabiliteten kopplad till sexualiteten på ett sätt som den inte är för män (Skeggs, 1999). Idén om respektabilitet har rötter i olika tankesystem och därmed sammanhängande sätt att kontrollera kvinnlig sexualitet. Dels har den rötter i den kärleksideologi som innebär att sexualiteten ses som individens ensak, men ändå, för att passera som ”godkänd”, ska hållas inom det etablerade kärleksförhållandets ramar. Detta synsätt har i tidigare forskning visat sig vara starkt förankrat hos ungdomar i Sverige. Dels har respektabiliteten rötter i traditionella samhällssystem, där sexualiteten sanktioneras av äktenskapet och där sexualiteten är en angelägenhet, inte bara för den enskilda individen utan också för hennes eller hans familj (Forsberg, 2005:43 ff). Normerna som reglerar respektabiliteten i dessa två olika sammanhang, ser också olika ut. I det senare fallet är de tydligt uttalade och uppfattas som starkt tvingande. I det förra fallet är de mer diffusa och tvånget inte lika explicit. Oavsett vilka rötter respektabiliteten har, bottnar den i bägge fallen i en ambition att kontrollera kvinnors sexualitet (ibid). Denna kontroll är avgörande i tankefiguren ”horan och madonnan”, där ”hora” fungerar som beteckning för en flicka eller kvinna som inte kontrollerar och håller sin sexualitet inom de ramar som krävs för att hon ska bli betraktad som respektabel i det givna samman-
38 ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt 2005 hanget. I avhandlingen Kön och känsla (2003) diskuterar etnologen Maria Bäckman kring hur bilden av den lösaktiga tjejen konstrueras av åtminstone två olika element: Den tabuerade lössläpptheten kan inte enbart knytas till en kärleksdiskurs, utan måste också länkas till starka föreställningar om kontroll, självkontroll och attityd. maria bäckman, 2003:107. Konstruktion av sexualitet Det är intressant att lägga ett konstruktivistiskt perspektiv, inte bara på kön, utan även på sexualitet. Sexuella handlingar har naturligtvis alltid funnits, men begreppet sexualitet uppstår först under 1800-talet. Det uppstår som ett resultat av den strävan att avgränsa och klassificera olika fenomen, som finns i tidens vetenskap. I samtal om sexualitet finns en ständigt närvarande diskussion om dess väsen. I inledningen till boken Seklernas sex (1997) diskuterar idéhistorikerna Åsa Bergenheim och Lena Lennerhed olika sätt att betrakta sexualitet. De beskriver å ena sidan en riktning som ser sexualiteten som någonting biologiskt givet, ”en instinktiv kraft vars karaktär är inbyggd i det mänskliga djurets biologi”. Senare forskning, menar de, har dock visat att ”sexualiteten formas av sociala och kulturella krafter (…) Sexualiteten är inte en gång för alla given, utan en produkt av förhandling, kamp och mänsklig aktivitet” (ibid:8 och 13). Filosofen och teoretikern Michel Foucaults Sexualitetens historia (1976/2002), är ett av de mest centrala verk som diskuterar sexualitet utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv. Foucault menar att det finns en allmänt accepterad och omhuldad tes som säger att människan i det västerländska samhället, sedan ett antal sekler, lever i en situation där den rena och fria sexualiteten är förtryckt. Foucault ifrågasätter denna tes och menar att vi under de senaste århundradena i stället talat alltmer om ”könet” – på alltfler sätt och utifrån alltfler utgångspunkter. Han tar till en början avstamp bland annat i bikten inom den katolska kyrkan och uppmärksammar hur instruktionerna för biktfäder förändras under 1600-talet. Enligt de nya instruktionerna får könet ”bara nämnas med försiktighet”, medan ”dess verkningar bör följas ända in i de finaste förgreningarna” (ibid:45). ”Vad som är utmärkande för de moderna samhällena är inte att de har dömt könet att stanna i skuggan, det är att de ägnar sig åt att ständigt tala om det, samtidigt som de framhäver det som hemligheten” (ibid:58). Foucault diskuterar vidare kring utvecklingen i västerlandet av en ”Scientia sexualis” och hur en rad olika vetenskaper börjar ägna sig åt frågor som har med kön att göra. Uppkomsten av begreppet sexualitet måste ses som en del av detta ”förvetenskapligande” av de sexuella relationerna. En annan är ”perversiteternas införande”. Foucault menar att alla lagsamlingar som fram till slutet av 1700-talet styrt det sexuella beteendet, var inriktade på äktenskapliga förhållanden. Under 1800-talet börjar man alltmer diskutera ”avvikande” sexuella händelser och också i ökande utsträckning hänföra dem till individer. Där det tidigare ”bara” funnits exempelvis homosexuella handlingar börjar man nu i stället tala om homosexuella individer. ”Sodomiten var en återfallssyndare, den homosexuelle är nu en art” (ibid:65).
Page 1 and 2: Ungdomar och sexualitet En forsknin
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6: 4 ungdomar och sexualitet - en fors
Page 11 and 12: 10 ungdomar och sexualitet - en for
Page 37: 36 ungdomar och sexualitet - en for
Page 89 and 90:
88 ungdomar och sexualitet - en for
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
100 ungdomar och sexualitet - en fo
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
show all

Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?