Bevilja och ta emot hjälp - GR

2. Äldreomsorgens grunderMaj-Britt är över 90 år och har precis fått installerat ett trygghetslarm. Hennes son harlänge försökt övertala henne att ansöka om hjälp från äldreomsorgen. Maj-Britt harstretat emot i det längsta men har nu gått med på att ta emot ett larm. Mer hjälp villhon inte ha just nu. Hon tycker att om andra gör allting för henne så blir hon ju barasämre och sämre. Genom att själv städa och handla har hon sysselsättning heladagarna och det blir aldrig långtråkigt.När äldre personer vänder sig till kommunens äldreomsorg för hjälp ochstöd har vägen dit i regel varit lång och för de flesta både utdragen ochmödosam. Ofta har de först prövat olika sätt att klara sig själva och anpassatsina behov till vad de klarar av. Det är först när detta inte fungerar längresom de, eller vad som är ännu vanligare, någon närstående vänder sig tillkommunens äldreomsorg för att ansöka om bistånd. Många äldre har dåuppnått en hög ålder och de har mer eller mindre omfattande omsorgs- ochvårdbehov.Det finns idag ganska mycket skrivet om den svenska äldreomsorgensutveckling (se bland annat Szebehely 1995; Nordström 1998; Gustafsson 1999).Däremot är beslutsprocesserna i det sociala omsorgsarbetet och de involveradeaktörernas perspektiv på den hjälp och det stöd som erbjuds och utförs,mindre utforskat. Denna rapport är en del i utvecklingen av denna kunskap.När vi här talar om omsorg menar vi omsorg i vid bemärkelse. Omsorgbetyder att tillgodose behov, ligga någon om hjärtat, omtanke (Svenska akademinsInternetordbok 1997). Det innebär att vi inbegriper både den hjälpoch stöd till äldre som tillhandhålls av kommunen och den omsorg som utförsav anhöriga eller andra närstående. Den omsorg vi talar om ges tillpersoner som, under kortare eller längre perioder, enligt allmänt accepterade17