Bevilja och ta emot hjälp - GR

Sammanfattande diskussion och slutsatserI studien har en annan bild vuxit fram av hur biståndsbedömarna genomfören behovsbedömning och hur de fattar ett biståndsbeslut än den som framställsi den allmänna debatten. Det finns inget i våra resultat som pekar påatt biståndsbedömarna är de stränga resursfördelare som man kunde förväntasig i ekonomiskt kärva tider. Det finns heller inget som tyder på att biståndsbedömarnaprioriterar bort äldre med mindre hjälpbehov och endastbeviljar bistånd till dem med störst hjälpbehov. De prioriteringar som ärstyrande för vilka äldre som beviljas respektive inte beviljas bistånd i de fyrafallkommunerna står snarare att finna på samhälls- och organisationsnivågenom socialpolitiskt intentioner, verksamhetens regler och resurser.När en förfrågan eller en anmälan från någon närstående eller en ansökanfrån de äldre ställs till biståndsbedömarna kan vi se att de bemöter ochbehandlar ärendet på olika sätt. Om den äldre klart och tydligt kan uttryckavad hon eller han behöver hjälp med och om biståndsbedömarnas behovsbedömningöverensstämmer med den äldres syn på sitt behov kan ett formellthandläggande ske snabbt, ofta inom några dagar.Biståndsbedömarna agerar i mötet med de äldre på olika sätt. De arbetarantingen förutsättningslöst och individuellt eller utifrån hela omsorgssituationeneller utifrån verksamhetens regler och riktlinjer. De senare informerarredan i telefonen om kommunens riktlinjer och avgifter. De förstnämndaväljer att inte ta reda på anhörigas eller sjukvårdens synpunkter innan deträffar den äldre. De informerar inte heller om verksamhetens regler utanväntar med detta tills de träffar den äldre under hembesöket eller vård- ochomsorgsplaneringen. De biståndsbedömare som arbetar utifrån hela omsorgssituationenskaffar sig information från närstående och sjukvården innanhembesöket eller vård- och omsorgsplaneringen med den äldre. De kan ocksåta reda på den äldres ekonomiska situation för att kunna ge ett klartbesked om vad avgifterna kommer att bli om de äldre vill veta det.Hembesök och vård- och omsorgsplanering är de två vanligaste arbetssättensom biståndsbedömarna använder för att bedöma de äldres behov.Även om biståndsbedömaren strävar efter att ta reda på de äldres behov ochvilja kan detta i många fall vara svårt. Biståndsbedömaren har ofta klart försig vad de äldre kan behöva redan innan behovsbedömningen sker. Sin uppfattningom de äldres hjälpbehov har de fått genom tidigare erfarenhet avliknande ärenden och genom samtal med närstående och sjukvårdpersonal.Ärenden kan dra ut på tiden av olika anledningar. De äldre kan varavaga i vad de behöver eller så kan de och deras närstående ha olika uppfattningarom hjälpbehoven. Biståndsbedömaren måste ju enligt socialtjäntsla-47