Bevilja och ta emot hjälp - GR

som man gör inköpen numer och inte som förr i snabbköpet längre bort.Många äldre påpekar att de på så sätt hela tiden har något att göra och intefår långtråkigt.Jag tar en liten bit i taget, jag tar sovrummet den ena dagen och såhar jag gåstolen med mig och så ställer jag grejerna där och såhåller jag i mig och så……jag har en sådan där vippa. Och sennästa dag så tar jag köket.Jag kan ju inte tänka mig att sitta på ett hem på en stol. … Utan härhemma har man att pyssla med. … Så dagarna går så fort.De anpassar sig också utifrån vad de orkar och kan göra. Det händer att deäldre inrättar sig i en liten del av bostaden där de har allt de behöver tillhands och på så sätt enklare klarar av att till exempel gå på toaletten, svarai telefonen eller ta sig mat.Ja, jag ligger här inne i köket, ja. Jag började med det när min sonvar hemma och hälsade på, så blev det så att jag fortsatte att liggahär. … Det är så långt att gå ut där inifrån (sovrummet) till toaletten,och jag får ju gå upp många gånger på natt.En annan strategi handlar om att få hjälp från flera olika håll. De flestaäldre i vår studie får hjälp både från offentliga omsorgsgivare och från anhörigaoch andra närstående. Detta medför att de behåller kontrollen över sinhjälpsituation. De behöver inte heller känna sig beroende eller utlämnade åtenskilda omsorgsgivare och upplevelsen av att ligga någon till last kan minskas.I kapitlet om de äldres nätverk beskriver vi detta närmare.Tjänster och gentjänster är ytterligare en strategi som några av de äldrebeskriver. Det blir mer naturligt att ta emot hjälp om man själv kan göra engentjänst. Trots att de är äldre och funktionsnedsatta kan de erbjuda vissatjänster till anhöriga och grannar. Att bjuda barnbarnet på farmors bullarnär han hjälper till med inköpen gör att relationen upplevs mer jämlik. Iblandfår de äldre hjälp av någon de själva hjälpt för länge sedan.Så har jag en bekant som jag hjälpte en gång i tiden, som handlar förmig.62