Bevilja och ta emot hjälp - GR

ter med de äldre än biståndsbedömarna i Storstad 2. Detta kan förmodas haett samband med att antalet ärenden per biståndsbedömare är avsevärt lägrei Glesbygd 2.I övrigt finns många likheter. Samtalens innehåll var i stor lika i samtligakommuner. Större delen av samtalen rörde äldre som redan hade äldreomsorg.Nästan alla förfrågningar ledde till ett hembesök och att de äldrefick den hjälp de eller deras närstående hade frågat efter.Avslutningsvis vill vi säga något om de olika typerna av ärenden.Utifrån hur många ärenden som en biståndsbedömare ansvarar för såkan flertalet ärenden räknas till kategorin enkla ärenden, det vill säga ärendensom biståndsbedömaren träffar vid ett eller ett par tillfällen även omhjälpen pågår under många år. Dessa ärenden utgör större delen av denkommunala äldreomsorgen i de fyra fallkommunerna.Komplicerade ärenden är ärenden som ständigt är aktuella för biståndsbedömarna.I de fyra fallkommunerna utgör dessa knappt 10 procent avsamtliga ärenden biståndsbedömaren har. Ett fåtal av dessa är pendelärenden.Nya ärenden utgör en tredjedel av de samtal rörande äldre som kommerin till biståndsbedömarna. Dessa leder i regel till att de äldre beviljas hjälpoch att ett bistånd tillstyrks.I tre av kommunerna avvisades en förfrågan om bistånd, från de äldre,under tiden för våra observationer. I två av kommunerna gällde det förfrågningarom att flytta till särskilt boende och i en kommun gällde det ansökanom hjälp som gick utanför kommunens regler. I vårt material utgör de äldresom avvisas nästan 8 procent. Detta beror inte på att biståndsbedömarenbedömer att den äldre inte har behov av äldreomsorg på ett särskilt boendeutan att det inte finns någon plats inom rimlig tid. Men det beror även på attbiståndsbedömaren anser att de äldre först bör pröva hemtjänst eller att detfinns kommunala regler som villkorar möjligheten att få hemtjänst. Andelenavvisade ärenden i vår studie ligger något högre än de 1 procents avslag påansökningar om hemtjänst och de 7 procents avslag på ansökningar om särskiltboende som framkommit i en socialstyrelserapport om de äldre ochbesvärsrätten (Åström; Werner 2002). Troligen kan denna skillnad förklarasmed att vi kunnat se både de formella och de informella avslagen. Det kan,i sammanhanget, vara värt att påpeka att det är dubbelt så många äldre somtackar nej till erbjuden hjälp än som får avslag.30