Bevilja och ta emot hjälp - GR

APPENDIXdet. Anna började med att kvalitativt analysera observationerna av och intervjuernamed biståndsbedömarna. Monica arbetade med kvantitativa datai samma material, exempelvis telefonsamtal och ärenden. Vi gjorde ocksåvar för sig en ”grovanalys” av intervjuerna med de äldre. Den fördjupadeanalysen av biståndsbedömarnas arbete och beslutsprocessen vid verkställandetav ett bistånd, liksom de äldres och deras närståendes uppfattningarom biståndet har vi gjort tillsammans. Även den slutliga texten är en gemensamprodukt. Vi har haft kontinuerliga arbetsseminarier, skickat materialetmellan oss och ställt frågor till varandra för att komplettera där vi sett bristeri innehåll och framställning (för en mer detaljerad beskrivning av analysarbetetse nedan).Genom att arbeta på detta sätt har vi velat försäkra oss intersubjektivitet(Kvale 1997) det vill säga att vi själva regelbundet granskat vårt tillväggångssättoch våra preliminära resultat för att jämföra vårt tillvägagångssättoch våra tolkningar. Genom dessa diskussioner har den egna förståelsenoch de egna ståndpunkterna värderats, omvärderats och utvecklats vilketfördjupat analysen av våra resultat. Vi har också varit angelägna om att bligranskade av och få stöd av forskare med kunskaper inom vårt forskningsfält.Vi har haft regelbunden kontakt med professor Rolf Å. Gustafsson ochdocent Marta Szebehely. Dessa möten har varit mycket värdefulla och bidragittill att skärpa vår analys och gett oss redskap för att utveckla och fördjupakunskaperna om biståndsbeslutsprocessen inom äldreomsorgen.Tillträde till fältetAtt få tillträde till ett forskningsfält kan ibland vara problematiskt. Vi vissteav erfarenhet att äldreomsorgen är en mångfasetterad verksamhet med högarbetsbelastning för personalen och att många av de äldre som har äldreomsorgär skröpliga och har stora vård- och omsorgsbehov. Vi lade därför nermycket tid på att noga förbereda studien.Frågor av allmän karaktär som vi diskuterade inledningsvis i studienvar: Hur skall vi förankra studien så att vi kan komma tillbaka till kommunernavid flera tillfällen under studiens gång? Hur mycket kan vi förväntaoss av biståndsbedömarna att delta i studien? Hur skall vi göra för att tillsammansmed biståndsbedömarna bidra till kunskapsutvecklingen inom verksamheten?Andra frågor var av mer vetenskaplig karaktär. Hur skall vi göra för attfå veta hur biståndsbedömarna gör sina vägval och prioriteringar? Hur kommervi i kontakt med de äldre? Vilka äldre är vi intresserade av att inter-97