Bevilja och ta emot hjälp - GR

normer inte klarar att ta hand om sig själva. Omsorgen handlar om skötselav kroppen, själen, relationen och hemmet i både känslomässig och praktiskbemärkelse (se Szebehely 1995).Waerness (1983) har diskuterat skillnaden mellan omsorg och service.Omsorg utövas i en asymmetrisk relation, där den som får omsorg är i beroendeställningtill den som utövar omsorgen. Personlig service innebär däremotatt den som får tjänsten kan klara att utföra den själv. Utifrån dennadefinition är det få tjänster inom den kommunala äldreomsorgen som kanbetecknas som service. Den hjälp som erbjuds är i så gott som alla svenskakommuner ett individuellt behovsprövat bistånd. Detta innebär att de äldrefår hjälp från äldreomsorgen först när de inte själva kan tillgodose vissa avsina behov.Att tala om service till äldre menar vi inte är möjligt utifrån ovanståenderesonemang. Vad man däremot kan säga är att omsorg antingen är situationelleller kontinuerlig. Situationell omsorg innebär att aktörerna inte upprätthållerrelationen längre än handlingen pågår. Det behöver inte vara sammapersoner som upprepar handlingen men det kan vara det. Kontinuerligomsorg däremot sträcker sig från gårdagen över nuet till morgondagen. Denandre finns ständigt närvarande i omsorgsgivarens medvetande (Motevasel2000). Bägge dessa former förekommer inom den kommunala äldreomsorgen.I äldreomsorgen arbetar olika yrkesgrupper vars yrkeskunskaper vilarpå skilda kunskapsbaser. Biståndsbedömare och verksamhetsansvariga harett samhällsvetenskapligt synsätt och deras arbete styrs av socialtjänstlagen.Sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter har ett medicinsk/vårdvetenskapligtsynsätt och deras arbete styrs av hälso- och sjukvårdslagen (seBerg 1995). Baspersonalen arbetar med verkställighet av biståndsbedömarensbeslut enligt socialtjänstlagen och/eller med sjukvårduppgifter på ordinationav sjuksköterskan.Johansson (2002) diskuterar den sociala omsorgens två viktigaste gränsområden.För det första gränsen mellan den sociala kunskapen och omhändertagandetoch den medicinska kunskapen och sjukvården. Det pågår enständig diskussion om dessa yrkesgruppers arbetsuppgifter och gränsdragningenmellan dessa verksamhetsområden är flytande. För de äldre däremotflyter arbetsuppgifterna ihop och det är inte tydligt för dem vilka arbetsuppgiftersom respektive yrkesgrupp skall och bör göra.För det andra diskuterar Johansson gränsen mellan familjens ansvar ochsamhällets. Inte heller gränsen mellan det arbete som utförs av de offentligaverksamheterna och det arbete som utförs av familjen och närstående ärtydlig. Socialtjänstlagen uttrycker visserligen klart och tydligt att ett bistånd18