Bevilja och ta emot hjälp - GR

de flesta människor en säkerhet och en trygghet, vilket gör att biståndsbedömarenlättare kan avgöra hur behoven kan tillgodoses (för en utförlig beskrivningom hembesöket, se Nordström och Dunér 2001).Vid hembesök hos äldre som ansöker om bistånd använder sig biståndsbedömarnaav sina synintryck vid behovsbedömningen. Det kan dels handlaom att man iakttar hur den äldres bostad ser ut och dels om hur den äldrepersonen själv ser ut.Samtalet under hembesöket följer vissa mönster och börjar med mer allmäntprat för att få igång samtalet. Efterhand snävar biståndsbedömaren insamtalet mer och mer på själva behovssituationen.Ja, det första jag gör är att se mig om i lägenheten, hur ser det ut därhemma? Den här mannen hade det ju väldigt prydligt och fint. Sedantittar jag lite på personen och tittar hur han ser ut och han var juvälvårdad och så. Sen börjar jag prata lite lätt om lite allt möjligt,väder och vind. Efter hand så fokuserar jag mer och mer på varförden här personen behöver hjälp. Han får berätta lite om sig själv ochså.Som vi tidigare påtalat kan det vid hembesöket framträda en annan bild änden som ges per telefon. Ibland kan biståndsbedömaren möta äldre som leveri ovårdade hem och mer eller mindre i misär. Ibland uppfattar anhöriga ellerde äldre själva situationen som värre än vad biståndsbedömaren gör.Så kom jag dit. Och de öppnar dörren och då står ju mannen där.Han har brutit armbågen och är gipsad upp till överarmen och helavägen ner. Och då tänker jag på en gång att en korttidsplats här ärju inte befogat. På grund av att han står själv, han går själv och hanär helt klar, han pratar och det enda han har är ett gips på armen.Han borde kunna sköta det mesta själv och frun såg relativt pigg utockså... Och då tänkte jag om de skulle behöva hjälp så kan man setill detta i hemmet.Ibland kan situationen vara den motsatta:När jag kom hem till honom framkom det ju mycket, mycket mer änvad han hade sagt på telefonen. Han var ju väldigt orolig… han fickångest och kände att när han gick och lade sig började hjärtat attklappa och han var orolig för att något skulle hända, att han inteskulle kunna ta sig ur sängen och bli liggandes där. Det hade hanångest för.36