Med_ansiktet_vant_mot_Europa

114 med ansiktet vänt mot europagoda resultat uppmuntras och belönas; variation i undervisningsmetoder med välavgränsade och begränsade kunskapsområden; helklassundervisning och individualiseringär vanliga metoder där hänsyn tas till elevernas kunskapsnivå; tydliganormer vad gäller rättigheter och skyldigheter i samspelet på skolan där ordningoch arbetsro upprätthålls med tydliga men måttfulla sanktioner mot dåligt uppförandesamt en god relation mellan lärare och elever. De traditionella skolämnenaoch ämnenas inre logiska ordning används som den organiserande principen förundervisningen såväl som för prov och betygskriterier. Man undersöker och beskriverhur undervisningen ska bedrivas inom den traditionella skolans ramar närden är som bäst, det vill säga ger så bra resultat som möjligt på de traditionellastandardiserade prov man använder sig av för att bedöma resultaten.Skolutvecklingsforskningen och elevers kunskapsbildningInom skolutvecklingsforskningen är man kritisk till de förhållandevis enkla ochytliga kvantitativa mått på kvalitet som tillämpas inom skoleffektivitetsperspektivet.En central fråga blir förstås vad som behöver karaktärisera elevernas lärprocessför att eleverna ska kunna erövra kunskaper som svarar upp mot dessahöga svårmätbara kunskapskvaliteter. För att få en bild av i vilken grad man lyckasuppnå kunskapskvaliteter som är svårmätbara med enkla standardiserade provbehöver man istället gå till forskning och beprövad professionell erfarenhet sompå ett mer djupgående sätt kunnat studera hur lärprocessen behöver se ut för attgynna framväxten av kunskap med olika kvaliteter. Samstämmigheten inom såvälvetenskap som beprövad erfarenhet är stor när det gäller kopplingen mellan lärprocessensutformning och kunskapskvaliteter. Bestående kunskaper som ökarförståelsen av omvärlden och påverkar elevernas agerande gynnas av att lärprocessenkaraktäriseras av meningsskapande lärområden, inifrånmotivation samtmedskapande. Samma sak gäller kvaliteter som ökad lust att lära, utveckling avkritiskt tänkande, kreativitet, initiativkraft och samarbetsförmåga.Meningsskapande lärområdenKunskaper som införlivas i, sätts i relation till och integreras i elevernas föreställningsvärldarleder till att kunskaperna blir mer långlivade samtidigt som sannolikhetenatt de omsätts i handling ökar. Meningsskapande lärområden bidrar äventill att förstärka den inre motivationen som drivkraft. För att öka meningsskapandetarbetar man ofta med ämnesöverskridande kunskapsområden eftersomelevernas erfarenheter och tänkande sällan är skolämnesindelat. Om läraren kanhjälpa eleverna att inse att arbetsuppgifterna är personligt relevanta för dem ochatt innehållet i dessa är meningsfullt för deras egen kunskapsbildning och utvecklingleder det i högre grad till djuplärande.