Med_ansiktet_vant_mot_Europa

Recommendations

Info

vad är värt att utveckla i skolan – vem bestämmer35förfaringssätt (regelstyrning), genom angivande av specifika mål (målstyrning)eller genom att efterfråga vissa bestämda indikatorer (standardisering). Ekonomismenkan ses som ett specialfall av indikatorstyrning där budgeten är denviktigaste indikatorn. Det senare fallet visar tydligt hur en efterfrågad ”standard”innebär att andra delar av verksamheten får stå tillbaka. Om en politisk nämndefterfrågar redovisning av ett urval av indikatorer ökar sannolikt ansträngningarnaför att utveckla verksamheten inom dessa områden.Utveckling genom lärande kan sägas bygga på en blandning av informativ, interaktivoch instrumentell utvärdering. Syftet är en inre eller lokal styrning avverksamheten. Den är emancipatorisk i den meningen att aktörerna själva granskarsin verksamhet och tillsammans (interaktivt) tolkar sina resultat och utfall.Den nya kunskapen ökar förståelsen för vad man håller på med (informativt) menger också underlag för direkta förändringar och förbättringar (instrumentellt).Det är uppenbart att utvecklingsarbete kan initieras på två nivåer, en lokaloperativ nivå och en central och mer kontrollerande nivå. Lokalt förefaller förutsättningarnafinnas för att utveckla ett humanistiskt och demokratiskt värdeideal.De centrala utvecklingsambitionerna, vare sig de bygger på regler, måleller indikatorer, vilar på andra utgångspunkter och synsätt. I det senare falletär det huvudmannens övergripande ansvar som är i fokus, där behov som nationelljämförbarhet, likformighet och ideologisk styrning skall tillgodoses. I deflesta fall finns ingen direkt motsättning mellan centrala och lokala ambitioner.Det är emellertid viktigt att inse att lokala och centrala aktörer har olika rolleroch att det kan uppstå rollkonflikter och att aktiviteter på central och lokal nivåkan motverka varandra.På lokal nivå förefaller myndighetens intresse för skolvardagen ofta uppfattassom kontroll – vilket det ju också är frågan om. Det tycks gälla vare sig den överliggandenivån använder regler, mål eller indikatorer. Mycket energi har ägnats åtatt förfina kontrollinstrumenten (bättre regler, tydligare mål eller mer preciseradeindikatorer) och dess instrumentella funktion. Mindre tid har ägnats åt att utvecklainteraktiva utvärderingar och ett demokratiskt utvecklingsarbete. Mycketav detta arbete återstår.Som skolledare måste man göra klart för sig själv och sina medarbetare vilkeninnebörd man vill ge skolans utvecklingsarbete och därmed också vilka strategierman skall satsa på. Egentligen finns ingen motsättning mellan bra regler, tydligamål, preciserade indikatorer, god ekonomi och demokratiska värden. Däremotär det viktigt att göra klart vilken innebörd som skall vara överordnad de andra.Skall ekonomin vara överordnad demokratiska värden? Är det viktigare att följareglerna än att uppnå målen? Får indikatorarbete kosta hur mycket som helst?Svaren kan tyckas vara enkla att ge, men i vardagsarbetet upptäcker man ofta att
36 med ansiktet vänt mot europaman handlar inkonsekvent och oreflekterat. Förhoppningen är att den här textenkan vara till hjälp när man diskuterar och planerar skolutveckling.ReferenserBarnett, R. (1994). Power, enlightment and quality evaluation. European Journal of Education,29, 165–179.Colnerud, G. & Granström, K. (2001). Respekt för läraryrket: Om lärares yrkesspråk ochyrkesetik. Stockholm: HLS FörlagGranström, K. (1998). Strategier och organisation för utvärdering inom skolan: Hur man i trekommuner försöker förstå skolans arbete och villkor (FOG-rapport 39). Linköping: Institutionenför beteendevetenskap, Linköpings universitet.Ouston, J., Early, P. & Fidler, B. (1996). OFSTED inspections: The early experiences. London:David Fulton Publishers.Vedung, E. (1994). Användning och användare av utvärdering. Bidrag till konferensenUtvärdering som styrmedel, Mariefred 13–14 september 1994.Wilcox, B. & Gray, J. (1996). Inspecting schools: Holding schools to account and helping schoolsto improve. Buckingham: Open University Press.Weiss, C.H. (1979). The many meaning of research utilization. I E. Chelimsky (red.),Program evaluation: Patterns and directions. Washington: American society for PublicAdministration.Östros, T. (2003). Debattinlägg i Dagens Nyheter 2003-10-16.
Page 3 and 4: © 2011 Lärarförbundet, Myndighet
Page 5: med ansiktet vänt mot europaInneh
Page 11 and 12: 10 med ansiktet vänt mot europa2.
Page 13 and 14: 12 med ansiktet vänt mot europaLä
Page 15 and 16: 14 med ansiktet vänt mot europaund
Page 17 and 18: 16 med ansiktet vänt mot europaget
Page 19 and 20: 18 med ansiktet vänt mot europaver
Page 21 and 22: 20 med ansiktet vänt mot europaKey
Page 23: 22 med ansiktet vänt mot europa
Page 33 and 34: 32 med ansiktet vänt mot europaNut
Page 35: vad är värt att utveckla i skolan
Page 40 and 41: forskning om effektiva skolor39klas
Page 42 and 43: forskning om effektiva skolor41en s
Page 44 and 45: forskning om effektiva skolor43unde
Page 46 and 47: forskning om effektiva skolor45sig
Page 48 and 49: forskning om effektiva skolor47att
Page 50 and 51: forskning om effektiva skolor49av m
Page 52 and 53: forskning om effektiva skolor51har
Page 56 and 57: forskning om effektiva skolor55av s
Page 58: forskning om effektiva skolor57av d
Page 65 and 66: 64 med ansiktet vänt mot europaMui
Page 67: 66 med ansiktet vänt mot europaTed
Page 70 and 71: skolutveckling utifrån ett lärand
Page 86 and 87:
skolutveckling utifrån ett lärand
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 95 and 96:
94 med ansiktet vänt mot europa6.
Page 97 and 98:
96 med ansiktet vänt mot europahar
Page 99 and 100:
98 med ansiktet vänt mot europaDe
Page 101 and 102:
100 med ansiktet vänt mot europaRe
Page 103 and 104:
102 med ansiktet vänt mot europaEf
Page 105 and 106:
104 med ansiktet vänt mot europap
Page 108 and 109:
skolutveckling med stöd av inspekt
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
112 med ansiktet vänt mot europaEn
Page 115 and 116:
114 med ansiktet vänt mot europago
Page 117 and 118:
116 med ansiktet vänt mot europa
Page 119 and 120:
118 med ansiktet vänt mot europaVe
Page 121 and 122:
120 med ansiktet vänt mot europaMe
Page 123 and 124:
122 med ansiktet vänt mot europaat
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
126 med ansiktet vänt mot europaEn
Page 130:
Med ansiktet vänt mot Europa - Per
show all

Med_ansiktet_vant_mot_Europa

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?