Med_ansiktet_vant_mot_Europa

skolors utveckling – ett kunskapsfält i vardande15frågeformulär till lärarna), brottslighet (via polisregister) samt examensresultat.Undersökningen visade att eleverna tenderade att utvecklas bättre i skolor som ladestark tonvikt vid kunskaper och lärande och som visade positiva förväntningarpå eleverna. Andra faktorer på skolnivå som visade sig ha positivt samband medolika sidor i elevernas utveckling var elevansvar och elevmedverkan vid skötselnav skolan, samplanering bland lärarna samt god arbetsmiljö för eleverna.Mortimores med flera (1988) studier inom engelska skolors primärstadium(7–11 år) bekräftade att skolors olika arbetsklimat återspeglas i elevernas kunskapsutvecklingoch i deras sociala utveckling. Dessa engelska studier liksom enstor mängd amerikanska studier har rapporterat om sådana kvaliteter i de lokalaskolornas arbetskulturer som ger mer effekt på elevernas olika utveckling. Forskningom effektiva skolor har fått störst utbredning i USA, där den passat väl in irådande politiska moden. Purkey och Smith (1983) respektive Levine (1992) hargjort översikter av den litteratur som behandlar detta slags forskning. De amerikanskaoch brittiska studierna har fått efterföljare i Sverige genom Grosins (2003)studier. En stor del av studierna om effektiva skolor har gjorts med mycket enkladefinitioner av vad effekterna av skolans verksamhet är. Man har nöjt sig med attfånga effekterna genom högst begränsade kunskapsprov. Vanligen har forskarnagjort mycket momentana studier av skolornas inre liv, där frågeformulär dominerarinstrumenteringen.Långsiktigt perspektiv nödvändigtForskning om skolors utveckling är ofta gjord med ett förhållandevis kort perspektiv,vilket mer har bestämts av anslagsgivares periodisering av medel än avforskares ackumulativa teoribyggande behov. Mycket av den forskning som produceratskring skolors utveckling, vilken ligger till grund för mycket av de antagandenoch teoretiska perspektiv som åstadkommits kring skolors utveckling,bygger på empiriska studier som varit utsträckta över ett eller ett par års tid (Fullanoch Stiegelbauer, 1991, Hargreaves m fl 1998 a och b). Sådana tidsintervall är attbetrakta som korta när man vill förstå och förklara skolors utveckling. Många avde studier som företagits av skolors utveckling är designade som en blandning avpåverkande aktionsstudier och deltagande observationer eller som utvärderingarav planlagda förändringar, där studierna sker tätt inpå det att förändringsinsatsersätts in och när de första stegen mot att införa en förändring skett (Voogt, Lagerweijoch Seashore-Louis, 1998).Kunskapsbildningen kring skolors utveckling innefattar ett kunskapsteoretisktproblem. Då mycket av den forskning som skett uppstått i symbios med berättigadeansträngningar att förbättra skolor har ofta kunskaperna fått en normativprägel. Forskare har tagit fasta på att redovisa sådana förbättringsinsatser som