Med_ansiktet_vant_mot_Europa

skolutveckling utifrån ett lärande organisations-perspektiv75Gemensam förståelse/visionVariation utgör en nödvändig men knappast tillräcklig förutsättning för organisatorisktlärande. Att konstatera att man kan tänka och följaktligen också agerapå olika sätt, bidrar inte till skolutveckling, lika lite som den föreställning om att”låta alla blommor blomma”, som finns på en del (svenska) skolor idag, i sig ledertill utveckling.För att kunna dra nytta av variationen krävs, förutom synliggörandet av dentysta oreflekterade kunskapen som enskilda individer i organisationen besitter:• en strävan efter att förstå det unika i varje erfarenhet,• en förmåga att upptäcka mönster i den variation som den samlade erfarenhetenerbjuder,• en ambition att gemensamt försöka förstå dessa mönster samt• en förmåga att utifrån dessa mönster formulera gemensamma slutsatservilka kan ligga till grund för beslut om förändringar i sättet att arbeta somsedan prövas i praktiken.Dessutom krävs att man tillsammans gör medvetna val bland olika tänkbaralösningar och att dessa val bygger på gemensamma insikter om vad det är somman vill uppnå. För att kunna göra dessa medvetna val hävdar de flesta lärandeorganisations-teoretiker att det krävs en gemensam förståelse av vad det är somman försöker åstadkomma inom ramen för verksamheten; en helhetsidé, eller gemensamvision som bygger på individens egen, såväl som kollegiets gemensamma,förståelse av uppdraget.En gemensam fördjupad förståelse av helhetsidén – eller visionen – ersättertill stora delar behovet av planer (Boisot, 1995; Davis, 2002; Dimmock & Walker,2004) när det gäller vägledningen av medarbetarnas sätt att agera i olika situationer,samtidigt som den skapar förutsättningar för en annan typ av ledarskap änden som vi av tradition är vana vid i skolan. Istället för att lärare rådfrågar rektorom hur de ska göra i en viss specifik situation, kan visionen bli vägledande i valetmellan olika tänkbara sätt att agera. Av detta följer att rektor, i mindre utsträckningbör ägna sig åt att tala om för medarbetarna vad de ska göra och istället fokuserapå att hjälpa dem att sätta den egna vardagspraktiken och det som sker i den irelation till den gemensamma visionen.Vid sidan om egenskapen att vara vägledande i valet mellan olika tänkbara sättatt organisera och agera i en verksamhet tillskrivs visionen ofta också en sammanhållandeoch en menings- och motivationsskapande funktion, samtidigt som denhjälper medarbetarna i en verksamhet att skilja mellan verksamhetens huvudprocess(att bidra till elevers lärande och utveckling) och dess stödprocesser.För att visionen ska få den betydelse den ofta tillskrivs i litteraturen krävs