Fallet Mary-Lou - Läs en bok

susande från skogens granar och sjöns lugnande andetag.Allt det jag tyckte om. Det är bara jag som har förändrats.*- Adam, kom nu!Jag står på knä mellan några tuvor i den fuktiga skogen.Jag har upptäckt några blommor där, några grönvita småklockor som jag inte lagt märke till tidigare. Blommornasitter uppträdda som vita pärlor längs kala stjälkar. Somliljekonvaljer nästan. Och ändå inte alls. De liknar ingentingannat jag sett. Jag är förvånad över att så vackra blommorkan växa så djupt inne i skogen, bland bärris ochormbunkar och mossa.- Adam!Jag bryter snabbt en stjälk och ger mig springande av iriktning mot farsan och Britt. Galopperar mellan de högastarrtuvorna, leker att jag är en vildhäst som jagas av enflock vargar. Frustande av energi och låtsad fasa snor jagin i säkerhet mellan farsans ben, och stöter i hastigheten tillBritts bärplockare så att blåbären yr i luften.- Akta, Adam!- Titta vad jag hittade! Är det en pippernell?Jag räcker stolt den vita skogsblomman till farsan ochhan tar emot den och granskar den. Ett småleende leker ihans mungipa.- Nån pimpinell är det inte Adam men det är en finblomma.Jag nickar, glad över att ha funnit denna fina blomma åthonom.Så tar han upp sin lupp ur bröstfickan och granskar blommansolika delar under förstoringsglaset. Han gör det föratt ge min upptäckt större betydelse. Han låtsas inte om attBritt Börjesson står och stampar av otålighet.- Det är en klotpyrola, säger han och nickar gillande motmig. Du ser det här kala, upprätta växtsättet, det är typisktför pyrolorna.Han ger mig blomman och jag stoppar den försiktigtlängs kanten i min korg för jag vill att vi ska pressa den ochsätta den vår samling, klotpyrolan.I min och farsans samling.*Jag vaknar tidigt av regn som skvalar på taket. Jag går framtill fönstret och ser ut. Regnet får sjön att koka. Dropparnaliksom sjunker ner i vattenytan och kastas upp i ett mönstersom jag känner igen så väl och som jag ändå inte kan slutaatt titta på. Jag sätter på tevatten. Av limpan återstår bara enskalk som liknar en brun barkbit. Jag stoppar den i fickan.Det är varmt ute, solen trycker bakom molnen. Det kommeratt bli väderomslag. Det kan bli en fin dag.Siv och Rut vägrar att komma ut i regnet och jag läggerderas säd i en liten hög inne i skåpbilen.- Här får ni lite bröd också, säger jag och smular det sistaav limpan mellan mina handflator. De pickar i sig brödbitarnasom faller från mina händer. Jag kikar efter ägg, både isätena och i lastutrymmet men kan inte finna några. Jag grälarpå dem en stund.I skafferiet hittar jag konserverade persikohalvor som jag2223