Policyidéer

POLICYIDÉER FÖR SVENSK SKOLA
Resursernas fördelning
Att skolan generellt har relativt gott om resurser betyder inte att dessa
är jämnt fördelade mellan olika huvudmän och skolor. Det kommunala
huvudmannaskapet betyder att kommunerna själva avgör hur stora resurser
som satsas på skolan. Rektorerna har stor frihet att använda sin
budget efter eget huvud, men kommunen har stora möjligheter att via
lokalkostnader och andra utgifter påverka hur stora resurser som verkligen
når skolan.
Att spridningen mellan landets kommuner är stor både vad gäller
totala resurser och hur dessa fördelas framgår av tabell 8.2. Medan
Skurups kommun lägger drygt 75 000 kronor per grundskoleelev och
år är motsvarande summa i Arjeplog nästan 136 000 kronor. Andelen
som läggs på undervisning (lärarlöner) varierar mellan 36 och 66 procent
medan lokalkostnadernas andel sträcker sig mellan 9 och 28 procent.
Det finns anledning att tro att vissa av dessa skillnader beror på hur
kostnaderna bokförs i kommunerna, men utgifterna för lärarlöner är
sannolikt i stort sett rättvisande. Andelen som läggs på lärarlöner är,
som konstaterats ovan, internationellt sett låg, men samtidigt har den i
Sverige legat stabilt kring 50 procent sedan tidigt 1990-tal.
Det diskuteras ibland vilken betydelse skolresurser egentligen har
för elevernas skolprestationer, och forskningen visar inte heller några
entydiga resultat. Detta hänger delvis samman med att frågan är svårstuderad;
i de flesta skolsystem omfördelas resurserna till skolor och
Tabell 8.2 Kommunala kostnader och kostnadsandelar (grundskolan, 2013).
Medel Min Max
Total kostnad per elev (kr) 92 300 75 100 135 600
Undervisning (%) 51 36 66
Elevhälsa (%) 3 1 9
Lokaler (%) 19 9 28
Skolmat (%) 7 4 12
Läromedel (%) 4 1 9
Övrigt (%) 16 0 29
Not: Egna beräkningar utifrån Skolverkets SALSA och SIRIS-databaser. Kommunala
skolor i 289 kommuner.
104