Policyidéer

POLICYIDÉER FÖR SVENSK SKOLA
Tabell 7.1 Förekomst av olika arbetsformer i årskurs 9. Svarande i kategorierna
Ofta/Nästan alltid/Alltid (%).
Arbetsform 2003 2008 2014
Läraren pratar själv större delen av lektionen 50 41 43
Lärare och elever diskuterar gemensamt 34 39 41
Eleverna arbetar i grupper 26 25 26
Eleverna arbetar var för sig 68 75 75
Genomför större arbeten eller projekt 33 31 28
Har prov 75 70 62
Är med och planerar undervisningen 13 14 14
Not: Egna beräkningar på UGU-materialet (http://www.ips.gu.se/forskning/forskningsprojekt/ugu/).
9 procentenheter, och under samma period ökade andelen elever som
svarade att eleverna ofta arbetar var för sig med 7 procentenheter. Detta
svarsmönster pekar på att omfattningen av eget arbete mellan 2003 och
2008 ökat ytterligare. Mellan 2008 och 2014 finns dock ingen förändring
i detta hänseende. Det finns inte heller någon förändring i omfattningen
av grupparbete mellan 2003 och 2014, och inte heller i den andel tid
eleverna tas i anspråk för planering av undervisningen. Däremot har
det skett en ökning av den tid lärare och elever diskuterar gemensamt.
Det är också intressant att konstatera att det enligt elevernas svar skett
en successiv minskning av provfrekvensen.
Ytterligare stöd för att det skett en förändring av arbetsformerna
ges i en kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik genomförd
av Skolinspektionen (2009). I denna konstaterades att enskilt arbete,
eller arbete i liten grupp, med matematikuppgifter är den vanligaste
arbetsformen i de observerade klassrummen. Totalt omfattade sådana
undervisningsformer 59 procent av tiden.
De internationella undersökningarna ger också viss information
om undervisningsmönster. Sammanställningar av resultat från TIMSS
(tabell 7.2) visar att de svenska eleverna i både årskurs 4 och 8 ägnar sig
åt självständigt arbete med uppgifter med eller utan handledning från
lärare i större utsträckning än elever i de övriga EU/OECD-länder som
94