Policyidéer

9. En reformdagordning för skolan – sammanfattande analys och rekommendationer
tivt högpresterande och föreföll robust. Det var i ett sådant system som
marknadiseringen inympades, inte för att åtgärda ett resultatproblem
utan för att främja andra värden.
Läget idag, omkring ett kvartssekel efter reformens genomförande,
är att reformen i vissa av sina deklarerade värderingsdimensioner överlag
tycks ha varit framgångsrik. Reformen har fått brett genomslag. En stor
andel av Sveriges skolor är friskolor och andelen växer. Marknaden är
i full verksamhet med många av en marknads egenskaper – konkurrens
om personal, storskaliga affärer där skolor köps och säljs, en del
konkurser, ett internationaliserat ägande, en intensiv marknadsföring,
varumärkesbyggande och PR. Valfriheten används i vissa kommuner och
i vissa samhällsgrupper mycket aktivt. Mångfalden i utbud och profiler
har ökat, men det är mer tveksamt om det pedagogiska nyskapandet
ökat i motsvarande grad. Idéburna anordnare förekommer men utgör
en ganska liten andel av skolorna. Företagandet i svensk skola har vuxit,
medan dess roll som pedagogisk förebild inte tycks ha utvecklats. Svensk
skola är i alla dessa avseenden totalt förvandlad på ett par årtionden.
Under samma tidsrymd har skolans resultat totalt sett bara blivit
sämre. De jämförande undersökningarna av kommunala och fristående
skolor ger nästan ingen vägledning alls till att förstå denna utveckling.
Som vi kunnat konstatera efter vår genomgång av dessa studier finns
egentligen inga påvisbara kvalitetsskillnader mellan fristående och kommunala
skolor på skolnivå och på kommunnivå verkar konkurrensens
positiva effekter vara små.
Att se till resultatskillnader av detta slag är ett mycket begränsat sätt
att förstå ett lands samlade skolprestation. Skolpolitiskt är det oanvändbart
om det inte relateras till andra effekter som står i direkt eller indirekt samband
med friskoleetablering och skolval. Vi har diskuterat sådana effekter
i viss detalj i kapitel 4 och 6 och funnit att det finns många skäl att tro att
det samlade resultatet av marknadiseringen är negativt för skolans resultat
på nationell nivå, alldeles oavsett att många enskilda fristående skolor har
en elevpopulation som presterar bra och uppvisar höga betyg. En viktig
anledning till detta är att den decentraliserade styrmodellen där ansvaret
ligger på den enskilda huvudmannen – och i hög grad den enskilda skolan
– är svår att förena med ett aktivt myndighetsutövande anpassat till
skolans individuella behov. I den decentraliserade styrmodellen är istället
myndighetsrollen att dra upp generella riktlinjer och regelverk.
127