Policyidéer

POLICYIDÉER FÖR SVENSK SKOLA
undersökningarna fastställer starten för nedgången i verbala färdigheter
till två olika tidpunkter. Enligt UGU skedde detta för födda någon gång
mellan 1953 och 1967, och enligt PIAAC för gruppen födda 1977–1981.
Det förefaller rimligt att skillnaderna mellan skattningarna baserade
på de två studierna har sin grund i att resultaten på UGU:s ordprov har
påverkats av att provets svårighetsgrad ökat.
De högsta resultaten i PIAAC kan noteras för den åldersgrupp som
lämnade grundskolan under perioden 1988–1992 (det vill säga födda
1972–1976). År 1991 genomförde IEA en undersökning av elevers läsförståelse
i 32 länder (IEA RL). Sverige medverkade med årskurs 3 och
8 och hade mycket goda resultat i båda årskurserna – tredje bästa landet
av samtliga deltagande länder. De goda PIAAC-resultaten för gruppen
födda 1972–1976 stödjs sålunda av resultaten i IEA:s läsundersökning.
I figur 2.2 redovisas resultat som avser kvantitativ förmåga, mätt med
PIAAC:s matematikprov och UGU:s logisk-induktiva prov.
För UGU-provet stiger resultaten mellan kohorterna födda 1948
och 1972, för att därefter plana ut. Resultaten på det logisk-induktiva
provet ligger för samtliga åldersgrupper – utom de två äldsta – betydligt
högre än resultaten på PIAAC:s matematikprov. Den logisk-induktiva
förmågan uppvisar sålunda inte någon försämring över tid.
För PIAAC är kohortskillnaderna mellan den äldsta åldersgruppen
och gruppen födda 1977–1981 oregelbundna och små. De högsta
resultaten föreligger för gruppen födda 1982–1986 och för de yngre åldersgrupperna
finns en trendmässig försämring av resultaten. Gruppen
födda 1982–1986 lämnade grundskolan under perioden 1998–2002, vilket
innebär att nedgången i matematikprestationer huvudsakligen skedde
under 2000-talet. Dessa grupper har påverkats av 1990-talets skolreformer,
inklusive de nya läroplanerna.
Vi ställer oss sammanfattningsvis tveksamma till IFAU-rapportens
slutsats att de svenska grundskoleresultaten började falla före 1990-talet.
Orsaken är att IFAU-forskarna inte har tagit hänsyn till att förändringar
i resultaten på ordproven kan bero på ökad svårighetsgrad, att de bortsett
från resultaten på det logisk-induktiva provet i UGU och att de utan
någon grund avvisat resultaten från de internationella kunskapsundersökningar
som genomfördes under 1990-talet. IFAU-rapporten hävdar
också felaktigt att de resultat från PIAAC-analyserna som Gustafsson
(2014) presenterat stödjer de egna slutsatserna, när PIAAC-resulta-
26