Policyidéer
policyideer_for_svensk_skola
policyideer_for_svensk_skola
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
9. En reformdagordning för skolan – sammanfattande analys och rekommendationer<br />
enklare att möta dessa behov med lätt omplaceringsbara lärare. Eftersom<br />
det ur kvalitetssynpunkt är fördelaktigt med lärare som är specialiserade<br />
stadievis skulle en bättre lösning kunna vara att låta lärarna behålla sina<br />
befattningar, men utnyttja överskottet av lärare under de perioder då<br />
elevantalet är litet till fortbildning, utvecklingsarbete och stärkt forskningsanknytning<br />
i syfte att inte endast bevara utan även höja kvaliteten.<br />
Detta skulle kunna skapa ett utrymme för att utveckla lärarprofessionen<br />
med fokus på läraryrkets kärna, nämligen kvaliteten i undervisningen.<br />
Ansvaret för kvalitetsutveckling och fortbildning ligger för närvarande<br />
på huvudmännen, men vi har konstaterat att de olika huvudmännen<br />
har olika förutsättningar för och intresse av att ta detta ansvar. Skolverket<br />
ansvarar för fördelning av Matematiklyftets resurser till skolorna, men vi<br />
har också konsterat att statliga satsningar i det decentraliserade systemet<br />
kan leda till oklar ansvarsfördelning och till icke önskvärda styreffekter.<br />
Det verkar därför finnas behov av en myndighetsstruktur som aktivt<br />
understödjer skolornas kvalitetsarbete och som kan tillhandahålla en<br />
infrastruktur för fortbildning. Vi påminner om att länsskolnämnderna,<br />
som avvecklades 1991, hade sådana uppgifter, vilket pekar på att någon<br />
form av regional organisation skulle behöva övervägas.<br />
Lärarlöner<br />
Att förstärka lärarutbildningen är sannolikt inte nog för att på längre sikt<br />
höja lärarkårens kompetens; det måste även bli avsevärt mer attraktivt<br />
att söka sig till läraryrket. Lärarnas relativa löneutveckling har ända sedan<br />
1980-talet varit mycket svag och det gäller särskilt i förhållande till<br />
andra tjänstemannagrupper med motsvarande utbildningsnivå. Att göra<br />
läraryrket attraktivt, genom starkt utvecklade möjligheter till fortbildning,<br />
fördjupning, forskningsanknytning, karriär i yrket och väsentligt<br />
högre löner, är därför önskvärt för att kunna öka nyrekryteringen men<br />
också för att kunna locka tillbaka de många lärare som lämnat yrket. Det<br />
är därför besvärande att svenska lärare och rektorer har en låg grad av<br />
arbetstillfredsställelse och att arbetsbelastningen internationellt sett är<br />
hög. Att så är fallet, trots förhållandevis god tillgång till resurser, pekar<br />
på att det finns grundläggande problem med styrningen och organisationen<br />
av skolan.<br />
Inom ramen för dagens decentraliserade skola är det dock svårt att<br />
från centralt håll påverka arbetsvillkor och arbetsmiljö. Behörighetsreg-<br />
119
Change language