Policyidéer

2. Resultaten
0,8
0,7
UGU induktiv
0,6
d-värde
0,5
0,4
0,3
PIAAC matematik
0,2
0,1
Född
92–95
Född
87–91
Född Född
82–86 77–81
Född Född Född
72–76 67–71 62–66
Född
57–61
Född
52–56
Född
46–51
Figur 2.2 Resultat för PIAAC:s matematikprov och UGU:s logisk-induktiva prov för
olika födelsekohorter.
Not: PIAAC-resultaten avser differenser mellan de svenska resultaten och ett internationellt
medelvärde beräknat för 19 länder. Utlandsfödda personer är exkluderade. Resultaten
redovisas i form av standardavvikelseenheter (d-värden) för ålderskohorter mellan 16 och 65
år, grupperade i 5-årsintervall. UGU-resultaten avser medelvärden på det logisk-induktiva
provet från mätningar i årskurs 6 (13 års ålder) för sju kohorter: födda 1948, 1953, 1967, 1972,
1977, 1982 och 1992. De redovisade resultaten avser skillnader mellan aktuell kohort och
UGU 1948. Värdet för kohort 1948 har godtyckligt satts till samma värde som för gruppen
födda 1946–1951 i PIAAC.
ten i själva verket pekar på att läsprestationerna började falla en bit in
på 1990-talet, medan matematikprestationerna började sjunka under
2000-talets första år.
Kan invandringen förklara
de sjunkande elevresultaten?
Utlandsfödda elever och elever födda i Sverige med två utlandsfödda
föräldrar presterar sämre än elever med svensk bakgrund. Eftersom invandringen
till Sverige ökat ställer man sig frågan i vilken utsträckning
detta kan förklara de sjunkande elevresultaten.
Ett enkelt sätt att undersöka denna fråga är att jämföra resultatförändringen
för samtliga i urvalen till exempelvis PISA 2000 och PISA
2012 med resultatförändringen för dem som har svensk bakgrund. Sahlgren
(2015) fann med en strikt, och icke allmänt omfattad, definition av
27