Policyidéer

4. Privatisering och konkurrensutsättning
I den allmänna debatten ses det närmast som självklart att friskolor
i genomsnitt uppvisar bättre resultat än kommunala skolor. Så är också
fallet för grundskolan när man rakt av jämför betyg eller resultat på
de nationella proven. Sådana enkla jämförelser bortser dock från att
elevunderlaget skiljer sig markant mellan offentligt och privat drivna
grundskolor. Friskolor förefaller dessutom i genomsnitt att rätta de nationella
proven generösare än kommunala skolor (Tyrefors Hinnerich
och Vlachos 2013). Jämförelser baserade på de externt rättade PISAproven
finner inte heller några skillnader i kunskapsresultat mellan
fristående och kommunala skolor i Sverige, efter att hänsyn tagits till
de trubbiga indikatorer för elevernas familjebakgrund som finns i PISAundersökningen
(Skolverket 2013a).
Det finns alltså mycket litet som tyder på att fristående skolor i
genomsnitt lyckas höja elevernas kunskapsnivå mer än kommunala.
En annan aspekt är hur stor kvalitetsspridningen är bland olika skolor.
I tabell 4.1 nedan visas en sådan jämförelse där så kallade SALSAresidualer
används som kvalitetsmått. SALSA-residualer är den del av en
Tabell 4.1 Spridning mellan skolor i årskurs 9.
Aktör
Kvalitetsspridning
(SALSA-residual)
Spridning
i förutsättningar
Totalt (1 403 skolor) 14,1 18
Kommunala (1 117 skolor) 12,82 16,41
Fristående (286 skolor) 18,01 16,65
Större fristående koncerner
Academedia (40 skolor) 14,13 15,23
Kunskapsskolan (23 skolor) 13,39 11,28
IES (15 skolor) 12,19 11,61
Källa: Skolverkets SALSA-databas 2012. IES står för Internationella Engelska Skolan.
Spridningsmåttet är storleken på en standardavvikelse i respektive mått mellan skolor inom
respektive grupp. Kvalitetsspridning (SALSA-residual) är avvikelsen från skolans förväntade
meritvärde givet skolans elevsammansättning. Skolornas förutsättningar är det förväntade
meritvärdet skattat utifrån andelen pojkar, andelen elever med utländsk bakgrund och
föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå.
49