Policyidéer
policyideer_for_svensk_skola
policyideer_for_svensk_skola
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
4. Privatisering och konkurrensutsättning<br />
ligger bakom att fristående skolor etablerar sig kan samvariera med<br />
kommunernas intresse och kompetens gällande utbildningsfrågor eller<br />
andra aspekter som kan påverka resultatutvecklingen över tid. Det är<br />
därför svårt att trovärdigt isolera effekten av konkurrens och skolval<br />
från andra faktorer som påverkat resultatskillnaderna mellan kommuner<br />
och områden under den period som förflutit sedan skolvalet infördes.<br />
Enligt Böhlmark och Lindahl (2015) är förändringen i andelen av<br />
kommunernas elever som går på fristående grundskolor positivt relaterade<br />
till förändringar i vissa utbildningsutfall. Liknande resultat finns i<br />
IFAUs utvärdering av 1990-talets skolreformer (Holmlund m.fl. 2014).<br />
Effekterna är dock förhållandevis små: en ökning av andelen friskoleelever<br />
med 10 procentenheter är relaterad till en ökning av betyg eller<br />
provresultat på mellan 0,02 och 0,07 standardavvikelser. Wondratschek,<br />
Edmark och Fröhlich (2013 a, b) undersöker konkurrens och skolval<br />
mellan främst kommunala skolor och finner även de små eller obetydliga<br />
effekter på skolresultaten. 11<br />
Samtidigt finner IFAU liksom Vlachos (2010) att en ökad friskoleandel<br />
är relaterad till något högre betygsinflation. Beroende på konkurrensoch<br />
betygsinflationsmått motsvarar denna betygsinflation allt mellan<br />
0,003 och 0,056 standardavvikelser. Eftersom de mått som används för<br />
att mäta betygsinflation riskerar att underskatta den faktiska betygsinflationen<br />
är det oklart hur relationen mellan en ökande friskoleandel<br />
och den faktiska kunskapsutvecklingen ser ut. 12 Vi bör även nämna att<br />
Böhlmark och Lindahl (2015) också finner att friskoleandelen är positivt<br />
relaterad till kommunens resultat på externt rättade TIMSS-prov i matematik<br />
och naturkunskap. Dessa resultat är dock baserade på ett relativt<br />
begränsat elevurval och skattningarna är känsliga för vilka strukturella<br />
faktorer som man tar hänsyn till.<br />
Givet de mönster som presenterats i figur 4.1 är det inte särskilt förvånande<br />
att flera studier finner att en ökad friskoleetablering är förknip-<br />
11 Det ska noteras att friskolor tenderar att lokaliseras i befolkningstäta områden där möjligheter<br />
till kommunalt skolval också är stora. Wondratschek, Edmark och Fröhlich (2013 a,<br />
b) fångar därför i hög grad eventuella effekter av konkurrens från friskolor.<br />
12 Som mått på betygsinflation används antingen skillnaden mellan betygen i praktisktestetiska<br />
och teoretiska ämnen eller skillnaden mellan betyg och resultaten på de nationella<br />
proven. Om konkurrensen även påverkar betygssättning i teoretiska ämnen eller rättningen<br />
av de nationella proven, så riskerar relationen mellan skolkonkurrens och betygsinflation att<br />
underskattas.<br />
53