Policyidéer

2. Resultaten
0,5
0,4
PIAAC läsning
d-värde
0,3
0,2
0,1
0,0
-0,1
UGU ordprov
-0,2
Född
92–95
Född
87–91
Född Född
82–86 77–81
Född Född Född
72–76 67–71 62–66
Född
57–61
Född
52–56
Född
46–51
Figur 2.1 Resultat för PIAAC:s läsprov och UGU:s ordprov för olika födelsekohorter.
Not: PIAAC-resultaten avser differenser mellan de svenska resultaten och ett internationellt
medelvärde beräknat för 19 länder. Utlandsfödda personer är exkluderade. Resultaten redovisas
i form av standardavvikelseenheter (d-värden) för ålderskohorter mellan 16 och 65 år,
grupperade i 5-årsintervall. UGU-resultaten avser medelvärden på ordprovet från mätningar
i årskurs 6 (13 års ålder) för sju kohorter: födda 1948, 1953, 1967, 1972, 1977, 1982 och 1992. De
redovisade resultaten avser skillnader mellan aktuell kohort och UGU 1948. Värdet för kohort
1948 har godtyckligt satts till samma värde som för gruppen födda 1946–1951 i PIAAC.
intressanta ur metodsynpunkt, eftersom de pekar på möjligheter att
utsträcka undersökningarna av förändringar av den svenska skolans
resultat ytterligare bakåt i tiden, genom att även analysera data för de
äldre åldersgrupperna.
PIAAC-data erbjuder alltså den intressanta möjligheten att jämföra
resultaten för olika ålderskohorter med resultaten på UGU-proven. I
figur 2.1 presenteras resultat dels för PIAAC:s läsprov, dels för UGU:s
ordprov.
De två kurvorna uppvisar ett mycket likartat mönster av skillnader
för kohorterna födda 1967–1971 och senare, men där UGU-resultaten
ligger på en lägre nivå än PIAAC-resultaten. Även för de två äldsta
kohorterna är mönstret mycket likartat med ett bättre resultat för den
näst äldsta kohorten än för den äldsta kohorten. Efter UGU 1953 gjordes
dock ingen mätning förrän UGU 1967, så det är oklart om den
nedåtgående trenden är linjär, eller om den som i PIAAC brutits till en
uppgång och när detta i så fall har skett. Det är dock uppenbart att de två
25