Policyidéer
policyideer_for_svensk_skola
policyideer_for_svensk_skola
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
POLICYIDÉER FÖR SVENSK SKOLA<br />
ler måste till exempel innehålla ett visst mått av flexibilitet, och sådan<br />
flexibilitet kan utnyttjas av huvudmän som inte anser att det ligger i<br />
deras intresse att följa regelverkets anda. Det är också rimligt att tro<br />
att huvudmännen har andra prioriteringar än läraryrkets långsiktiga<br />
attraktivitet. Vad som kan göras från centralt håll är att göra det mer<br />
attraktivt att välja lärarutbildningen. En framkomlig väg kan då vara att<br />
stipendiefinansiera lärarstudenterna under studietiden. Att göra detta för<br />
en enskild studentkategori kan naturligtvis vara politiskt känsligt, men<br />
samtidigt är det ett nationellt sätt att säkra lärarförsörjningen. Frågan<br />
bör avvägas och undersökas närmare.<br />
Betyg<br />
Betygssystemet har många problem. Några av de främsta är bristande<br />
likvärdighet i betygssättningen, ett fokus på godkäntnivån som orsakar<br />
utslagning ur utbildningssystemet och riskerar att sänka skolornas ambitionsnivå<br />
för de normal- och högpresterande eleverna samt en betoning<br />
på elevernas svagheter som riskerar att underminera deras motivation<br />
att lära och utvecklas.<br />
För att hantera dessa problem vore ett första steg att ersätta gymnasiets<br />
kursbetyg med ämnesbetyg. Nästa vore att väga samman de olika<br />
betygskriterierna på ett mer balanserat sätt än genom dagens fokus på<br />
elevernas svagheter. Då det knappast är önskvärt eller ens möjligt att från<br />
centralt håll exakt avgöra vilken vikt som ska ges åt olika kriterier är detta<br />
något som lämpligen bör överlåtas till lärarnas professionella omdöme.<br />
Samtidigt kan inte betygssättningen vara helt fri. En framkomlig väg<br />
vore därför att på skolnivå (eller, på gymnasiet, skolprogramnivå) koppla<br />
genomsnittsbetygen till skolans genomsnittliga resultat på nationella<br />
kunskapsutvärderingar utformade för detta ändamål, exempelvis enligt<br />
den modell som skisseras i kapitel 2. En sådan ordning skulle öka likvärdigheten<br />
i betygssättningen och samtidigt öka utrymmet för lärarnas<br />
professionella bedömning av enskilda elever. Detta är ingen enkel lösning<br />
i ett målrelaterat system, och utformningen måste utredas noga.<br />
Samtidigt går det inte att bortse från svagheterna i dagens betygssystem<br />
och det är en from förhoppning att lösningen skulle ligga i än mer detaljerade<br />
betygskriterier eller mer komplexa sammanvägningsmatriser.<br />
Då det är svårt att konstruera likvärdiga kunskapsutvärderingar från<br />
år till år kommer en ordning som denna att i ett målrelaterat system<br />
120
Change language