Policyidéer

9. En reformdagordning för skolan – sammanfattande analys och rekommendationer
kunna leda till viss variation i betygssnittet mellan årskullar, även om
kunskapsnivån är densamma. Eftersom nästan alla elever söker till gymnasiet
samma år som de går ut grundskolan är detta inte ett problem
vad gäller betygens roll som urvalsinstrument till gymnasiet. Däremot
kan problem uppstå vid antagningen till högskolan. Förslagsvis kan
detta hanteras genom att det jämförelsetal som sammanfattar de enskilda
betygen standardiseras för respektive årskull när de används som
urvalsinstrument för högre studier.
Både ur de enskilda elevernas och ur skolans perspektiv vore det
önskvärt om icke-godkända betyg fick mindre dramatiska konsekvenser
än idag. Möjligheterna för elever att få tillgång till goda gymnasieutbildningar,
trots att de inte uppnått minst E i en stor mängd ämnen,
måste utredas och förbättras. Detta skulle sannolikt också minska den
administrativa börda som hanteringen av dessa elever idag lägger på
lärarna. För att tydliggöra att alla elevers kunskapsutveckling är viktig
borde också dagens skeva fördelning av meritvärdespoäng göras jämnare;
idag ger ett F 0 (noll) meritpoäng, ett E ger 10 och ett A ger 20.
För en skolledning som vill höja skolans genomsnittliga meritpoäng
är det alltså lika viktigt att lyfta elever från F till E som att hjälpa dem
utveckla ett E till ett A.
Slutligen finns det inte mycket som tyder på att tidiga betyg är
särskilt betydelsefulla och frågan är därför om de ens behöver regleras
nationellt. En möjlighet är att betrakta betyg som inte används för urval
som de pedagogiska instrument de trots allt är och helt enkelt låta den
enskilda skolan avgöra om och hur den vill använda sig av betyg eller
betygsliknande omdömen i undervisningen. Behovet av att upprätthålla
nationell likhet i denna tidiga betygssättning skulle därmed försvinna,
vilket väsentligt skulle minska den administrativa apparat som annars
följer med betygen. Med tanke på betygens stora betydelse kan det dock
vara önskvärt att via regelverket garantera att eleverna inte betygssätts
första gången när de går ut årskurs 9.
Ett nationellt kunskapsbedömningssystem
Informationen om kunskapsutvecklingen i den svenska skolan bygger
i allt väsentligt på de internationella undersökningarna. Denna information
är värdefull, men som framgår av diskussionen i kapitel 2 är
den otillräcklig i sin täckning av olika årskurser, ämnen, ämnesdelar
121