Policyidéer

POLICYIDÉER FÖR SVENSK SKOLA
grund som går i två olika skolor, där den ena elevens skola har 100 procent
högutbildade föräldrar och den andra har 0 procent. Den kraftiga
ökningen av skolnivåeffekten framstår som oväntad mot bakgrund av att
det inte skett några större förändringar av föräldrarnas utbildningsnivå
(beräknad som ett medeltal för respektive skola) mellan åren 1998 och
2011. Skolverket förklarar detta med att hänvisa till den kraftigt ökade
mellanskolsvariationen och menar att det är denna – i kombination med
ett högt samband mellan medeltalet av föräldrarnas utbildningsnivå och
elevresultaten – som leder till den ökande skolnivåeffekten. Det finns
dock anledning att tolka Skolverkets (2012a) resultat med försiktighet. En
kausal tolkning av resultaten kring skolnivåeffekten förutsätter nämligen
att man kontrollerar den individuella variationen inom skolor till fullo,
men det har man alltså inte gjort i de analyser som Skolverket redovisar.
Även kvalitetsskillnader i undervisningen bidrar till skillnaderna i
resultat mellan skolor. Idén med införandet av fritt skolval och fristående
skolor var att »… tävlan mellan olika skolor, med olika inriktning och
ägandeformer, … kan bidra till att höja kvaliteten inom hela skolväsendet«
(prop. 1991/92:95). De kvalitetsskillnader som skulle stimuleras
av tävlan mellan skolor sågs dock inte som ett hot mot likvärdigheten,
utan som ett medel för att åstadkomma en generell kvalitetshöjning.
Vi har tidigare konstaterat att Holmlund m.fl. (2014, s. 185–186) drar
slutsatsen att skolskillnaderna efter kontroll för elevernas studieförutsättningar
är små och stabila över tid. Detta innebär att alla skolor helt
enkelt förefaller vara ungefär lika bra. Vi menar dock att slutsatsen att
det inte finns kvalitetsskillnader mellan skolor är tveksam. En anledning
till detta är att även praktiskt betydelsefulla kvalitetsskillnader är små i
jämförelse med de skillnader som orsakas av skillnader mellan elever i
studieförutsättningar, och att de därför är svåra att identifiera.
En annan anledning är att den enkla statistiska metodiken att subtrahera
bort effekterna av elevskillnaderna i förutsättningar och betrakta
återstoden som bestämd av kausalt verkande faktorer kan bygga på alltför
enkla antaganden. Det finns en stor mängd forskning som visar
att undervisningskvaliteten är högre i skolor med en socioekonomiskt
gynnsam elevsammansättning, vilket bland annat har sin grund i att
en större del av tiden i skolan ägnas åt undervisning, att progressionen
är snabbare och att lärarna är mer erfarna och bättre utbildade. Den
statistiska modellen som tar bort effekterna av elevsammansättningen
78