Policyidéer
policyideer_for_svensk_skola
policyideer_for_svensk_skola
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
5. Betygen<br />
dessa olika möjligheter och forskningen finner också att konsekvenserna<br />
av betygssättning är komplexa. En studie av Sjögren (2010) konstaterar<br />
att flickor från socioekonomiskt svaga hem på vissa sätt gynnades av att<br />
betygssättas medan en del andra grupper missgynnades. En studie av<br />
Klapp, Cliffordson och Gustafsson (2014) finner däremot att kognitivt<br />
starka elever presterar bättre av att få betyg medan svaga elever presterar<br />
sämre. Dessa resultat är inte helt förenliga med varandra men samtidigt<br />
undersöks olika utfall: Sjögren studerar framtida utbildningsval och<br />
arbetsmarknadsutfall, medan Klapp m.fl. undersöker elevers skolresultat<br />
i högstadiet. Studierna använder dessutom olika datamaterial.<br />
Gemensamt för båda studierna är dock att de inte finner några som<br />
helst effekter för elever i genomsnitt.<br />
Forskningen tyder alltså på att betygssättning i sig inte är särskilt<br />
viktig. Då det idag finns ett utbyggt system med nationella prov som ger<br />
information om elevens kunskapsnivå redan i låga åldrar är dessutom<br />
argumenten för tidiga betyg om något svagare än när dessa avskaffades<br />
för snart 40 år sedan. Däremot verkar betygen kunna ha både positiva och<br />
negativa effekter beroende på hur och i vilket sammanhang de används,<br />
vilket sannolikt gäller för de flesta pedagogiska metoder. Det är därför<br />
oklart varför just tidiga betyg är en pedagogisk metod som behöver<br />
regleras nationellt; det enklaste och bästa förefaller vara att låta skolor<br />
och lärare själva avgöra om de vill använda betyg.<br />
Vad kan göras?<br />
Bristande likvärdighet, ett fokus på godkäntnivån som orsakar utslagning<br />
ur utbildningssystemet och riskerar att sänka skolornas ambitionsnivå<br />
samt en betoning på elevernas svagheter som riskerar att underminera<br />
deras motivation att lära och utvecklas framstår alltså som några av<br />
betygssystemets stora problem.<br />
För att hantera dessa problem vore ett första steg att ersätta gymnasiets<br />
kursbetyg med ämnesbetyg. Nästa vore att väga samman de olika<br />
betygskriterierna på ett mer balanserat sätt än genom dagens fokus på<br />
elevernas svagheter. Då det knappast är önskvärt eller ens möjligt att från<br />
centralt håll exakt avgöra vilken vikt som ska ges åt olika kriterier är detta<br />
något som lämpligen bör överlåtas till lärarnas professionella omdöme.<br />
Samtidigt kan inte betygssättningen vara helt fri. En framkomlig väg<br />
69