Policyidéer
policyideer_for_svensk_skola
policyideer_for_svensk_skola
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
POLICYIDÉER FÖR SVENSK SKOLA<br />
blem eftersom analyser som kopplas till faktiska påföljder för skolorna<br />
måste vara juridiskt och praktiskt hållbara.<br />
Det är av dessa skäl inte förvånande att direkt resultatstyrning av den<br />
svenska skolan lyser med sin frånvaro. Istället har staten försökt styra<br />
skolans aktörer med en ökad regelstyrning av verksamheten. En av de<br />
stora förhoppningarna när valfrihet och konkurrens infördes i skolan var<br />
att svåra avvägningar mellan olika mål, medel och mätinstrument skulle<br />
hanteras på ett acceptabelt sätt av marknadskrafterna. När resultaten nu<br />
inte kan anses vara tillfredsställande är det en betydande utmaning att<br />
anpassa regelverket till en verklighet med en mångfald av självständiga<br />
aktörer som har vitt skilda motiv och drivkrafter. Den detaljstyrning som<br />
detta innebär kan förväntas ha en hel del negativa effekter, som snedvridande<br />
incitament och begränsningar av den professionella autonomin.<br />
Som diskuterats tidigare kommer utförarens drivkrafter att spela en<br />
betydande roll för den verksamhet som bedrivs och det är svårt att via<br />
regelverket förhindra att utförarens motiv kan dra i en oönskad riktning.<br />
Eftersom regelverket bör möjliggöra en hög grad av autonomi kan det<br />
under dessa omständigheter vara önskvärt att reglera utförarnas motiv<br />
snarare än själva verksamheten. Den bakomliggande tanken är att när<br />
förtroendet för utförarna är högt kan de också ges en större grad av<br />
självständighet att utforma verksamheten. Det finns därför anledning<br />
att relativt hårt reglera vem som får driva privata skolor och vilka motiv<br />
som kan anses vara legitima.<br />
Exempelvis finns det anledning att ifrågasätta om de incitament<br />
till kostnadsminimering som vinstmotivet ger upphov till verkligen är<br />
lämpliga i skolan. Det helhetsansvar och den budget för en elev som<br />
en skola har för att tillvarata elevernas intressen är på många sätt svårförenliga<br />
med vinstintresset: risken finns till exempel att utföraren inte<br />
väljer de bäst anpassade läromedlen och undervisningsmetoderna utan<br />
istället prioriterar de som är billigare. Även om konkurrens om eleverna<br />
har vissa positiva effekter finns det också anledning att ifrågasätta<br />
om regelverket verkligen förmår hantera de negativa konsekvenser som<br />
konkurrensen om eleverna kan ge upphov till och om stark konkurrens<br />
är förenlig med skolans myndighetsroll.<br />
56
Change language