Policyidéer
policyideer_for_svensk_skola
policyideer_for_svensk_skola
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
6. Likvärdighet – en rättighet?<br />
tar då även bort en del av effekten av de kvalitetsskillnader som har sin<br />
grund i lärarnas undervisning eftersom dessa inte kan separeras från<br />
sammansättningseffekten.<br />
Det finns också anledning att påminna om att brister i likvärdigheten<br />
i betygssättningen mellan skolor inte enbart är ett likvärdighetsproblem<br />
i sig, de påverkar även möjligheten att särskilja olika förklaringar till resultatskillnader<br />
mellan skolor. En aspekt av detta är att både bedömningen<br />
av nationella prov och betygssättningen sannolikt påverkas av skolans<br />
elevsammansättning (Fredriksson och Vlachos 2011). Inte heller själva<br />
mätningen av de utfall som ligger till grund för bedömningar av kvalitetsskillnader<br />
mellan skolor är därför opåverkad av den ökade elevsorteringen.<br />
I princip är det lätt att hålla isär skillnader i elevförutsättningar å<br />
ena sidan och kvalitetsskillnader och kamrateffekter å andra sidan som<br />
förklaringar till resultatskillnader mellan skolor. Det är dock inte lätt att<br />
göra detta i praktiken. Vi ställer oss därför tveksamma till slutsatsen hos<br />
Holmlund m.fl. (2014) att i princip alla resultatskillnader förklaras av<br />
skillnader i elevernas studieförutsättningar. En omfattande internationell<br />
forskning har visat på existensen av kvalitetsskillnader mellan skolor, och<br />
vi menar att det finns anledning att tro att detsamma gäller även i den<br />
svenska skolan. Om vi blickar framåt är det också svårt att tro att ökad<br />
elevsortering mellan skolor inte kommer att manifesteras i ökade kvalitetsskillnader,<br />
inte minst på grund av skillnaderna i möjligheterna att<br />
rekrytera lärare till skolor med skilda elevunderlag. Vår slutsats är därför<br />
att de ökande resultatskillnaderna mellan skolorna måste betraktas som<br />
ett likvärdighetsproblem som bör tas på allvar.<br />
Slutligen bör det påpekas att om mellanskolsvariationen är hög ökar<br />
risken för att elever under lång tid framöver kommer att bedömas utifrån<br />
vilken skola de gått i, både av andra skolor, arbetsgivare och av samhället<br />
i stort. Skolor kan, i viss mån oavsett elevens egna resultat, bli antingen<br />
stigmatiserande eller på ett orättmätigt sätt upphöjande. Så fungerar<br />
många skolsystem världen över: att ha gått på en viss skola medför i<br />
praktiken bättre eller sämre livschanser för individen. Det finns mycket<br />
som tyder på att bristande likvärdighet av denna typ kraftigt minskade i<br />
det svenska skolsystemet under 1900-talet fram till 1990-talets reformer.<br />
Med den utveckling som skett på senare år är det tvärtom sannolikt att<br />
skolors rykte cementeras och att likvärdigheten av denna anledning<br />
minskar ytterligare.<br />
79
Change language