Policyidéer

5. Betygen
AAAE resulterar som högst i betyget D medan profilen CCCC ger ett
C. Eleven med AAAF ska enligt regelverket underkännas. Det har alltså
blivit mycket kostsamt, i betygstermer, att ha en enskild kunskapslucka
eller ett område eller en färdighet som man har särskilt svårt för.
Systemet ger eleven starka incitament att jobba på att förbättra just
sina svaga sidor medan värdet av att utveckla sina starka sidor är begränsat.
Om enskilda kunskapsluckor är betydande eller av andra skäl
svåra att åtgärda, kan följden bli att eleven inte ser någon poäng alls
med att hålla uppe nivån ens inom de områden där han eller hon har
sina styrkor. Betygssystemet är alltså utformat för att identifiera elevers
svagheter snarare än att stimulera dem till att göra sitt bästa. Denna
utformning kunde möjligen vara klok om alla kunskapskrav vore lika
viktiga vid högre studier och i arbetslivet. Men i själva verket är det
snarare tvärtom; vi får längre fram i livet möjlighet att specialisera oss
och fokusera på sådant vi är bra på och kan ofta undvika eller på annat
sätt hantera det vi saknar goda förutsättningar för. Att betygssystemet
försämrar incitamenten att utveckla elevers starkaste sidor riskerar därför
att få negativa långsiktiga konsekvenser för både starka och svaga
elevers utveckling. Det är också lätt att se att lärare kan välja att styra
undervisningen till kunskapskrav som krävs för de lägre betygsstegen
och de mer konkreta kunskapsmålen. Kursplanernas omfattning och den
stora mängden kunskapskrav gör även att bredd riskerar att tränga undan
djup i undervisningen, vilket var vad den ovan nämnde Frits Wigforss
oroade sig för redan på 1940-talet. Det underminerar också lärarnas
professionella bedömning av hur ett samlat bästa möjliga studieresultat
för individer och hela klasser kan åstadkommas.
Grundorsaken till betygssystemets utformning står att finna i hur
man valt att väga samman mångfacetterade kunskaper och färdigheter
till en endimensionell betygsskala. Snarare än att låta lärarnas omdöme
avgöra hur kriterierna ska vägas mot varandra har beslutsfattarna valt att
ge en helt dominerande vikt åt elevens svagheter genom att ge samtliga
delmål ett slags vetorätt i betygssättningen. Många lärare följer sannolikt
inte regelverket slaviskt utan låter goda förmågor inom flera områden
uppväga enskilda svagheter; att genomsnittsbetygen fortsatt att öka efter
det nya systemets införande är ett tecken på det. Samtidigt finns det
sannolikt lärare som – på grund av tidsbrist eller bristande förståelse för
betygssystemet – låter ett svagt resultat på ett enskilt prov eller moment
67