Policyidéer
policyideer_for_svensk_skola
policyideer_for_svensk_skola
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
POLICYIDÉER FÖR SVENSK SKOLA<br />
Likvärdighetsutvecklingen i den svenska skolan<br />
Vi ger nedan en kortfattad redovisning av vad dessa indikatorer säger<br />
om likvärdighetsutvecklingen i den svenska grundskolan.<br />
Den totala variationen i elevresultat, mätt med betyg i årskurs 9,<br />
har enligt Skolverket (2012a) ökat mellan 2006 och 2010, medan en viss<br />
minskning har skett för 2011, som är det sista året för vilket uppgifter<br />
redovisas. Skolverket (2012a) visar också att andelen högpresterande<br />
elever successivt ökat, samtidigt som andelen elever som inte uppnår<br />
gymnasiebehörighet successivt har ökat. Dessa resultat pekar på att den<br />
totala resultatvariationen enligt betygen i årskurs 9 har ökat. Även PISA:s<br />
läsprov visar på en successiv ökning av variationen i elevresultaten under<br />
de fem tillfällen som det har genomförts. I ett likvärdigt skolsystem<br />
bör variationen i elevresultat vara konstant över tid, eller helst minska,<br />
om man fäster vikt vid den kompensatoriska aspekten av likvärdighet.<br />
Dessa resultat pekar sålunda på en försämrad likvärdighet i grundskolan.<br />
Samtidigt är mönstret inte entydigt eftersom matematikresultaten<br />
enligt TIMSS-undersökningarna fallit mest för de starkaste eleverna.<br />
Betygsvariation mellan skolor mäts genom att beräkna hur stor andel<br />
av den totala resultatvariationen som kan hänföras till skillnader i<br />
resultat mellan skolor. Betygsvariationen mellan skolor har fördubblats<br />
mellan 1998, då den uppgick till 9 procent, och 2011, då den uppgick till<br />
18 procent (Skolverket 2012a). 15 Skillnaderna i betygsresultat mellan<br />
skolor har sålunda ökat på ett närmast dramatiskt sätt.<br />
Det har också skett en ökning av betygsvariationen mellan kommunerna.<br />
Holmlund m.fl. ( 2014) och Skolverket (2012a) visar att ökningen<br />
accelererat efter 2007. Enligt Holmlund m.fl. (2014) förklaras de ökande<br />
skillnaderna till fullo av en ökad så kallad elevsortering med avseende<br />
på studieförutsättningar, det vill säga att elevernas skolval resulterar i<br />
att somliga skolor får många högpresterande elever (med goda studieförutsättningar)<br />
och andra får mycket få sådana elever. Med kontroll för<br />
denna faktor förklarar kommuntillhörighet endast cirka en halv procent<br />
av betygsvariationen 2008. Samtidigt visar man att resultatutvecklingen<br />
varit betydligt mer gynnsam inom storstadskommunerna än inom andra<br />
typer av kommuner, liksom att denna förändring inte går att förklara med<br />
15 Det är inte helt lyckat att välja 1998 som startår för denna undersökning eftersom<br />
betygsskalan var sammanpressad under det målrelaterade betygssystemets första år. Betygsspridningen<br />
mellan skolor har dock fortsatt att öka och den allmänna trenden är obestridlig.<br />
74
Change language