Policyidéer
policyideer_for_svensk_skola
policyideer_for_svensk_skola
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
POLICYIDÉER FÖR SVENSK SKOLA<br />
Segregering och resultat<br />
Skolsystemen, ofta framvuxna under lång tid, uppvisar ett mönster som<br />
enklast kan beskrivas så: stark segregering tenderar att också ge svaga<br />
samlade skolprestationer. England och USA är två exempel på att så är<br />
fallet. Dessa båda länders bästa skolor är utmärkta, men de har också<br />
påfallande många svagt presterande skolor. Pisa 2012 (OECD 2013b,<br />
särskilt kapitel 3, 4 och 5) visar på en betydande samvariation mellan<br />
elevernas »ekonomiska, social och kulturella status« (ESCS på PISAspråk)<br />
och skolornas resultat. Men intressant nog har ESCS-faktorer<br />
i många av de resultatmässigt främsta nationella systemen svagt inflytande<br />
över elevprestationerna. Det gäller Kanada, Estland, Finland och<br />
två av Kinas fyra regioner (Hong Kong och Macao). I övrigt är bilden<br />
i PISA 2012 ganska brokig, men det verkar inte finnas något som tyder<br />
på att länder med växande klyftor i fråga om likvärdighet skulle prestera<br />
bättre i någon annan dimension som PISA mäter. OECD och Skolverket<br />
brukar framhålla att det går utmärkt att förena goda resultat och<br />
hög likvärdighet. Den svenska utvecklingen förefaller vara en mycket<br />
tillspetsad illustration till detta påstående: resultaten var en gång goda<br />
och likvärdigheten var hög, nu sjunker båda.<br />
Segregering och skolval<br />
Att resultatspridningen i skolan har sin grund i segregering/klustring<br />
och att denna i sin tur förstärkts av skolval är inte bara troligt utan stöds<br />
också av forskningen (Östh, Andersson och Malmberg 2010, Böhlmark,<br />
Holmlund och Lindahl 2015). IFAU konstaterar också att kommunerna<br />
i sina skolplaner – som de ålades av staten att producera – lagt en mycket<br />
ringa vikt vid likvärdigheten i sina uttalade ambitioner för skolan. Det<br />
är oklart varför så är fallet, men en tanke som ligger nära till hands är<br />
att likvärdigheten faktiskt inte styrs av kommunerna utan av det fria<br />
skolvalet och boendesegregationen, två faktorer som kommunerna haft<br />
ringa makt att motverka.<br />
Vår bedömning ligger i linje med dessa analyser; ökad boendesegregation<br />
är den viktigaste förklaringen till den ökade resultatspridningen<br />
mellan skolor, men även skolvalet är en viktig förklaring. Det måste<br />
betecknas som en allvarlig icke önskvärd effekt av det fria skolvalet.<br />
Vad som alltså verkar otvetydigt är att resultatskillnaderna mellan sko-<br />
84
Change language