Systematisk inledning till Nordisk lexikografisk ordbok

Många lexem (snarast flertalet) står dock i sidoordnad opposition
till ett annat eller flera andra lexem. Med anslutning till Lyons
(1977:279) klassificeras här de sidoordnade oppositionerna på följande
sätt:
1. Binära oppositioner
a. antonymisk motsats
Det gäller polära par mellan vilka det finns ett logiskt mellanläge eller
neutralt mellanläge men som i praktiken i huvudsak fungerar som
komplementära par (jfr b). Den positiva termen och den negativa är
båda komparerbara samtidigt som den positiva termen i sådana fall som
stor, lång kan ha en neutral användning: 'som har sådan eller sådan
storlek resp. längd'.
Ex. stor : liten, lång : kort, stark : svag, belåten : missnöjd, lycklig :
olycklig.
b. komplementär motsats
Ex. pojke : flicka, död : levande.
Här finns inget ens logiskt mellanläge. 'Inte pojke' är ofrånkomligt
överensstämmande med 'flicka' och omvänt.
c. ömsesidig motsats
Ex. lärare : elev, man : hustru, doktor : patient.
Här står de motsatta lexemen i ett ömsesidigt förhållande. X är elev till
Y : Y är lärare till X osv.
d. riktningsmotsats
Ex. komma : fara, upp : ned, höger : vänster.
2. Flerledade oppositioner
Ex. bäck : å : älv; gå : springa; regn : snö : hagel; korn : havre : vete :
råg; sommar : höst : vår : vinter; het : varm : ljum : sval : kall.
98