Systematisk inledning till Nordisk lexikografisk ordbok

161
En indelning efter avsedda användare kan exempelvis resultera i
dikotomin ordböcker för främmandespråksbrukare och ordböcker
för modersmålsbrukare. Att vissa ordböcker är skräddarsydda för
olika undervisningsändamål framgår ofta av deras benämningar
(studieordböcker, skolordböcker, ordböcker för
främmandespråksinlärning). Andra typer benämns efter resp.
användningssituationer såsom reseordböcker, parlörer, tolkordböcker
osv.
§ 12 Ordbokstyper efter yttre form
När det slutligen gäller lagrings- och distributionsformen, går det en
viktig gräns mellan en tryckt ordbok å ena sidan och å andra sidan en
elektronisk ordbok. Inom den senare kategorin möter man också (med
vissa betydelseskillnader) termer som datorbaserad ordbok och
maskinläsbar ordbok.
E Informationstyper
§ 13 Allmänt om informationstyper
Ordböcker kan användas för en mängd olika syften, och därför förekommer
det också en mängd olika informationstyper i ordböcker, t.ex.
om uttal, böjning etc.: uttalsinformation, böjningsinformation etc. De
skilda informationstyperna representeras i mikrostrukturen (§ 23) av
olika typer av funktionella textsegment. Benämningen på ett sådant
textsegment är uppbyggd som ett sammansatt ord, där benämningen på
informationstypen utgör förled och termen angivelse eller uppgift
utgör efterled: uttalsangivelse eller uttalsuppgift, böjningsangivelse
eller böjningsuppgift etc. (I "verkstadsspråket" uttrycker man sig i regel
något mindre precist. Efterleden slopas ofta i benämningarna på både
informationstyperna och deras representanter i mikrostrukturen, så att
man använder exempelvis termen uttal både om uttalsinformation i
allmänhet och om en enstaka uttalsuppgift.) Varje angivelsetyp har
inom mikrostrukturen sin givna informationsposition.
Den information som ges i en ordbok kan indelas i explicit information
och implicit information. Den informationstyp för vilken den
implicita informationen är mest karakteristisk är exemplen (§ 16): ett
och samma exempel, t.ex. i form av en fras eller en hel sats, kan ge
såväl grammatisk som semantisk information.